Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SARSAPARILL sar1saparil4, förr äv. SALSAPARILL, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er; äv. SARSAPARILLA sar1saparil4a l. 10032, förr äv. SALSAPARILLA, r. l. f.; best. -an.
1) om var o. en av de i Mexiko o. Centralamerika förekommande växterna Smilax medica Cham. & Schlecht. o. Smilax officinalis HBK., vilkas rötter användas för att bereda en drog (se 2); äv. om andra växter av släktet Smilax Tourn.; äv. om släktet. Franckenius Spec. E 2 a (1638). (Lat.) Salsa vel zarza parilla, Sarmentum indicum. (Sv.) Sals Parill, Frantzsosenört. Därs. D 2 b (1659). Roten af Sassaparill är kraftigt blodrenande och nyttjas med fördel mot gikt och rymatisk värk. Regnér Begr. 280 (1803). Sarsaparill är en ranka, som, slingrande sig omkring närstående buskar, hinner en ansenlig höjd. Forshæll OrgPharm. 365 (1836). Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 450 (1947; om släktet). — särsk. (†) i utvidgad anv., i uttr. tysk sarsaparill, växten Carex arenaria Lin., sandstarr; jfr 2 slutet. Torén Rebau o. Hochstetter 159 (1851).
2) (i sht förr) om torkade rötter av sarsaparill (i bet. 1); särsk. om därav beredd drog, förr använd för att bota syfilis o. hudsjukdomar; äv. om dryck tillredd av sådan drog; äv. i uttr. italiensk sarsaparill, (drog av) rötter av växten Smilax aspera Lin. Tagh (mot syfilis) Salsabarile viij lodh, Fransose trää vj lodh. BOlavi 133 b (1578). Lissabon, den 28 Februar. .. Den ifrån .. (Sydamerika) nyligen hemkomne Flottan medförer Cacao, Caffe, Salsaparilla och Färgeträd. PT 1758, nr 31, s. 3. Sarsaparillen blef synlig i Europa ungefär liktidigt med kinaroten, omkring 1530, och användes af Spanska läkare emot syphilis. Berlin Farm. 1: 593 (1849). S. k. Buntad eller Rensad Sassaparill, bestående blott af från pålroten lösskurna grenar. Åstrand (1855). En klunk zarzaparilla. Lindqvist BakMoln. 211 (1911). Man skiljer även mellan fet sarsaparill, stärkelserik, fyllig och mager sådan, stärkelsefattig, mer eller mindre hopskrumpen drog. Gentz Lindgren 211 (1933). En av dessa europeiska droger var roten från Smilax aspera L., vilken är inhemsk i Medelhavsländerna och som drog kallas Sarsaparilla italica, italiensk sarsaparill. Därs. 212. — särsk. i utvidgad anv., i uttr. tysk (äv. svensk) sarsaparill, om drog av de torkade rötterna av växten Carex arenaria Lin. (sandstarr); jfr 1 slutet. Sandstarr-rot har stor yttre likhet med sarsaparill och har, såsom ett för denna godt surrogat, äfven fått namn af Tysk Sarsaparill. Forshæll OrgPharm. 328 (1836). Såsom surrogat för (roten av arter av släktet Smilax) .. begagnas rotstocken af Sandstarr, hvilken deraf fått namnet Svensk Sarsaparill. Fries Ordb. (c. 1870); möjl. till 1 slutet. Gentz Lindgren 212 (1933).
(1) -ROT. (sarsaparill- 1713 osv. sarsaparilla- 1840—1951. sarsaparille- 1758) särsk. (i sht förr) ss. ämnesnamn, = sarsaparill 2. Thet ena (sättet att bota syfilis) sker med Swettdrycker, som beredas af Guajac, Sassafras, Sarsaparillroth .. och något Qwicksilfwer. Lindestolpe Frans. 67 (1713). Sarsaparillrot kallas roten av arter av ett stort tropiskt släkte bland liliaceerna, Smilax, som med några arter är representerat även i varmtempererade trakter. Simmons Jönsson 649 (1935). särsk. i utvidgad anv., i uttr. nordamerikansk sarsaparillrot, om rot av den nordamerikanska växten Aralia nudicaulis Lin. SvUppslB 2: 90 (1929).
B (†): SARSAPARILLE-ROT, se A. —
Spalt S 1193 band 24, 1965