Publicerad 2001   Lämna synpunkter
SÄFFE säf3e2, förr äv. SÄFFSE, r. l. m. l. f. (Meurman (1847) osv.) ((†) n. Nyman VäxtNatH 1: 225 (1867: Säffset, sg. best.)); best. -en resp. -et.
Ordformer
(säffe 1798—1911. säffe- (se-) i ssg 1745 (: sefferot) osv. säffse 1867—1953. säfse- i ssg 1849 (: Säfserot; sannol. felaktigt för säfferot)—1863 (: Säfserot). sävse- i ssg 1877 (: Sävserot))
Etymologi
[elliptiskt för SÄFFE-ROT som möjl. är en ombildning av ä. sv. siffillerot (se SIFYLLE-ROT); formen med -s- i Hartman Fl. 80 (1849) torde vara skriv- l. tryckfel som sedan övertagits; se närmare SEkbo i NysvSt. 1988, s. 15 f.]
växt hörande till familjen flockblommiga växter.
1) (numera bl. mera tillf., icke i bot. fackspr.) säfferot. Athamanta, Säffe, Säfferot. Athamanta Libanotis (Hvit-Säffe). Liljeblad Fl. 119 (1798). 2SvUppslB 28: 735 (1953).
2) växten Peucedanum oreoselinum (Lin.) Moench, backsilja; ss. senare led i ssgrna KAX-SÄFFE, KAX-SÄFFEROT.
Ssg : A (†): SÄFF-ROT, se B.
B: SÄFFE-ROT. (säff- 1843. säffe- 1745 osv.)
1) bot. till 1: växten Seseli libanotis (Lin.) Koch (förr äv. kallad vit säfferot); dels ss. namn på växten, dels om dess rot (förr använd ss. folkmedicin); äv. om släktet Seseli Lin.; jfr säffe 1. Linné Fl. 419 (1745; fr. Östergötl.). Vil Mjölken stockas uti Brösten .. doppas Krusmyntha med Säfferot, eller Libesticka, eller Conium .. uti litet wärmdt win (osv.). Haartman Sjukd. 34 (1765). Weste (1807: Hvit). SvBotT 1997, s. 352 (äv. om släktet).
2) till 2, = säffe 2; ss. senare led i ssgn kax-säfferot.
Ssg: bot. säfferot-släkte(t). till -rot 1: växtsläktet Seseli Lin. ArkBot. II. 1: 31 (1904).

 

Spalt S 16052 band 33, 2001

Webbansvarig