RIFFA rif3a2, v.2 -ade.
Ordformer
(reef- 1679 (: Reef Kloffwar). ref- 1668 (: Ref Klof:r)—1743 (: ref klof). reif- 1778 (: Reif klofvar). rif- 1705 (: Rifklåfwa) —1852 (: Rifklofve). riff- 1838 (: Riffklofve)—1891)
Etymologi
[sannol. av t. riefen, reifen, sammanhörande med riefe (se RIFFA, sbst.) o. riefeln, reifeln, räffla (se RÄFFLA, v.). — Jfr REFA]
(i fackspr., numera föga br.) tekn. fila av kant på (ett metallföremål). Björkman (1889). WoJ (1891).
Spalt R 1776 band 22, 1958
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se