Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RELIK reli4k, r. l. m. l. f. ((†) n. Oscar II 3: 286 (1868, 1889)); best. -en; pl. -er; äv. RELIKVIE (numera bl. i ssgn RELIKVIE-ALTARE reli3kvie~), r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. RELIKVIA, r. l. f.
1) (†) kvarleva (se KVARLEVA, sbst. 1) l. lämning l. återstod l. rest (av ngt); företrädesvis i pl.; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl.; jfr 2. Erich Larsson haffver behållitt alla reliquer aff förra medlan, så och de 200000 riksd:r aff Frantzöske subsidien hoss sigh. OxBr. 11: 597 (1632). Riliqvier af gamble huuss och fästen. Schück VittA 1: 258 (i handl. fr. 1666); jfr b. En (åskådar)-läktare byggdes (till kröningen) på kyrkogården, som kostade öfver 500 rdlr b:co, och likväl skulle timmermännen få behålla alla reliquier följande dagen. HH XXV. 2: 46 (1809). De uppstufvade reliqvierna af denna sens-communs-filosofi. Geijer I. 5: 89 (1811). Få af dem hade mera i behåll af uniformen, än underkläderna, hvilka de knapphändigt lappat med relikerna af deras vestar. Topelius Vint. I. 1: 108 (1863, 1880). — särsk.
a) om en död persons kvarlevor; jfr 3 slutet. Schroderus Albert. 2: 171 (1638). Vid planeringen af en trädgård utom Staden (Kalmar) .. hafva funnits 6 st. mennisko-skeletter i jorden, de fleste utvisande reliker efter större personer. VexjöBl. 1835, nr 25, s. 2.
b) om fornlämning o. d.; jfr 2, 4. Schück VittA 1: 256 (i handl. fr. 1666). Sökia att öfwerkomma till africa, dher the gambla Giöter sutit, och see, hwad reliquier af dhem ther finnas kunde. Därs. 2: 449 (i handl. fr. 1691). Dens. Wivallius 1: 4 (i handl. fr. 1777).
c) i pl., om exkrementer som en varelse lämnat efter sig på en plats. Reliquier efter älgar. Linné Dal. 62 (1734). Man såg (i Lima i Dalarna) här och där vid knutarna reliquier efter böndren. Därs. 114.
d) om följder l. ”spår” av en sjukdom. Min 6. weckorss continuerliga opassligheet, som iag .. ännu kiänner reliqvier af. VDAkt. 1694, nr 1225. Därs. 1776, nr 341.
e) betecknande återstoden av ngt ss. ngt ynkligt l. dyl.: ”spillra”, ”skugga” l. dyl. Sturzen-Becker 3: 10 (1861). Sen jag nu är en relik, / En skugga blott af hvad jag var tillförne. Runeberg 6: 83 (1862).
2) (numera knappast br.) relikt, kvarleva (se KVARLEVA, sbst. 2); jfr 1 b, 4. En Relique från Sjuåriga Kriget, Capitainen Horvath, .. dog .. (i Wien) förleden vecka. SP 1792, nr 43, s. 2. Ej alla om våren blommande vexter äro verkliga vårblommor; många äro reliker efter ett föregående år, hvilka en blid vinter skonat. Fries BotUtfl. 1: 251 (1843). Hedberg Nationalmon. 131 (1923).
3) föremål som härstammar från kvarlevorna efter en martyr l. ett helgon l. en helig person l. från vad som finns kvar av de ting som ägts l. brukats av l. på annat sätt stått i förbindelse med en sådan person (särsk. de martyrredskap varmed Kristus marterades) o. som (i vissa religiösa samfund, t. ex. den romersk-katolska kyrkan) anses ha kvar något av resp. martyrs osv. helighet o. undergörande kraft o. ägnas religiös dyrkan; jfr HELGEDOM 3 b. En undergörande relik. Dyrka reliker. SvBrIt. 1: 46 (c. 1700). Alla hoppades att kunna tillegna sig en relik af .. (Simon pelarhelgonet): några strån af hans skägg, en nagel från hans händer. Rydberg Ath. 145 (1859). Blott en relik den (dvs. en viss kyrka i Rom) eger; / Det är den sten, på hvilken / Vår herre stod, när svaret / Han gaf åt Simon Petrus. Wennerberg 1: 145 (1881). KyrkohÅ 1932, s. 77. — jfr HELGON-, KRISTUS-, MARTYR-RELIK m. fl. — särsk. (numera bl. tillf.) i pl., sammanfattande, om (de ss. reliker dyrkade) kvarlevorna efter en martyr l. ett helgon osv.; jfr 1 a. SvBrIt. 1: 39 (c. 1700). År 836 fördes .. (S:t Veits) reliker från St. Denis till Corvey. Arv 1947, s. 115.
4) föremål som utgör ett historiskt minnesmärke l. ett minne av en händelse l. en död person l. en antikvitet l. dyl. o. som därför tillmätes särskilt affektionsvärde l. betraktas ss. en dyrgrip l. klenod; jfr 1 b, 2. Björnståhl Resa 1: 429 (1772). Den gamla grenljusstaken .., som var en gammal kär och vördad relik i släkten. Lagergren Minn. 1: 471 (1922). En sådan dyrbar historisk relik som Glimmingehus. Fornv. 1938, s. 34. — jfr SLÄKT-RELIK. — särsk. bildl. Min gamla vänskap / för dig är ej sig lik; / men hvad, som nu är öfver, / är mig en kär relik. Gellerstedt Efters. 143 (1891).
-BULLA, r. l. f. (numera bl. ngn gg i historisk framställning) liten rund dosa l. dyl. för förvaring av relik; jfr bulla, sbst.1 1. Hildebrand Medelt. 3: 644 (1902). —
-FEST. (relik- 1917 osv. relikvie- 1836) religiös fest till firande av en relik. Brunius Metr. 177 (1836). —
-FÖRFALSKNING. tillvärkning av falska reliker; äv. konkret, om förfalskad relik. 2NF 22: 1343 (1915). —
-GÖMMA, r. l. f. föremål (t. ex. skrin l. kista l. på särskilt sätt utformad behållare) l. utrymme som utgör förvaringsplatsen för en relik l. reliker, relikvarium; jfr -ask, -bulla, -dosa, -gömme, -kapsel, -kista, -kors, -skrin samt helgedoma-kar. Hildebrand KyrklK 130 (1875). Katolska krucifixer och små ihåliga kors (relikgömmor) hafva anträffats i vestra Finland. AtlFinl. 31: 30 (1899). Relikgömmor från skånska kyrkor. Kulturen 1939, s. 68 (rubrik). —
-SKRIN, n. [jfr t. reliquienschrein] skrin (ofta med dyrbar utsmyckning) för förvaring av relik(er); jfr helgedoms-skrin, helgon-skrin. Nordforss (1805). Branting TextilSkrud 141 (1920). —
-TRO, r. l. f. [jfr d. relikvietro] tro på relikers helighet o. undergörande kraft. Söderblom Gudstr. 104 (1914). —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattning av allt som har samband med reliker, relikdyrkan o. reliktro. Söderblom Gudstr. 34 (1914).
B († utom i -altare): RELIKVIE-ALTARE. benämning dels på altare som är placerat över l. invid en martyrgrav, dels på altare med altarskåp vari reliker förvaras (i särskilda nischer o. d.). SvUppslB 1: 793 (1934). —
-FEST, se A.
Spalt R 998 band 21, 1957