Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REKRYTERA rek1ryte4ra l. re1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. pass. -es Stiernman Riksd. 968 (1640)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (mera tillf., GbgP 1956, nr 83, s. 2).
Ordformer
(recreut- 16361749. recrout- 1729. recruit- 16801688. rekrut- (-cr-) 16341846. rekryt- (-crüt-, -cryt-, -qryt-) 1637 osv. ricret- 1702)
Etymologi
[jfr t. rekrutieren, eng. recruit; av fr. recruter, avledn. av ä. fr. recrute (se REKRYT)]
I. tr. o. abs.
1) (†) förse (ett militärt förband, t. ex. ett regemente l. kompani) med nytt manskap ss. ersättning för det manskap som förlorats i strid l. gm sjukdom l. avgång l. till förstärkning av truppstyrkan; äv. med obj. betecknande manskap; äv. abs.; jfr 2. AOxenstierna 1: 219 (1634). Anlangande krigsfolcket Richs-Cantzleren begärer att recreutere regementerne medh. RP 6: 42 (1636). Effter han sig så seenfärdig wid recruiterandet af sitt manskap wist hade. HH XVIII. 2: 42 (1688). Recrutera sit Compagnie. Loenbom Stenbock 1: 20 (1757). Linde Kam. 375 (1867). — särsk.
a) med obj. betecknande avgång l. vakans o. d. Stiernman Riksd. 968 (1640: affgång). Sådana vacancer, som af .. (kompanichefen) böra recruteras. PH 8: 97 (1766).
b) i abs. anv. (närmande sig intr. bet.), med subj. betecknande det militära förband som förses med nytt manskap. Nordforss (1805). Regementet är hemkommet (från finska kriget) för att rekrytera. MoB 7: 70 (1809).
c) ss. vbalsbst. -ing, konkret, om det anskaffade manskapet l. den anskaffade ersättnings- l. förstärkningsstyrkan; jfr 2 d. Så snart den nya rekryteringen hunnit ankomma. Nordforss (1805).
2) anskaffa (nytt) manskap till krigsmakten (gm värvning, utskrivning, inskrivning l. inkallelse av värnpliktiga o. d.), anskaffa rekryter; med obj. betecknande det militära förband som uppsättes l. till vilket nytt manskap anskaffas l. (mera tillf.) det anskaffade manskapet(s antal); äv. abs.; i äldre ex. utan bestämd avgränsning o. svårt att skilja från 1. Effter .. mästa dehlen aff Winteren, då bästa och rätta tidhen haffwer warett till att wärffwa och recrütera, snartt ähr framfahren. HSH 7: 132 (1637); jfr 1. PT 1758, nr 30, s. 1. Rekryteringen vid värfvadt regemente besörjes enligt faststäldt passevolanskontrakt samt värfnings-stadgan. TjReglArm. 1858, 1: 114. Om nu .. den nya sjömanscorpsen kommer att rekryteras bland landets yngre sjöfolk. KrigVAH 1887, s. 218. Hemvärnet .. består av militärt organiserade, på frivillighetens väg rekryterade förband. SFS 1940, s. 787. Att regeringen (i Costa Rica) rekryterat en styrka på 5000 man .., som skall sändas till fronten. SDS 1955, nr 11, s. 5. — jfr FRIVILLIGHETS-, MANSKAPS-REKRYTERING. — särsk.
a) (†) i uttr. rekrytering på folk, anskaffande l. värvande av nytt manskap. Höpken 2: 548 (1759).
b) (förr) i fråga om rote- l. rusthållares skyldighet att sörja för krigsmaktens förseende med rekryter. Lefrén Förel. 1: 173 (1818). Den skyldighet, som .. ålåg rust- och rotehållare .. att i krigstid rekrytera den indelta armén, har .. blifvit afskaffad och ersatt genom den allmänna beväringen. KrigVAH 1881, s. 217.
c) (†) ss. vbalsbst. -ing, om den förrättning varvid nytt manskap (rekryter) antages l. inskrives. LReg. 352 (1723, 1734). Vid rekryteringen, .. undergå de mönstringsskyldige en slags pedagogisk pröfning. IllMilRevy 1898, s. 117.
d) (†) ss. vbalsbst. -ing, konkret, om det anskaffade manskapet; jfr 1 c. LMil. 1: 491 (1685). Uppå Kejserl. (österrikiska) Hofvets befallning, skola, öfver de förut redan utskrefne Recruteringar, ännu värfvas 3 000 Man, uti Arfländerne. DA 1771, nr 217, s. 2.
3) allmännare: anskaffa l. anställa nytt folk l. ny personal till ngt (särsk. nybörjare i ett yrke l. fack) l. skaffa fram folk till besättande av lediga poster l. fyllande av luckorna i en viss kader l. anskaffa l. värva nya medlemmar i en sammanslutning l. (i sht förr) värva nya anhängare till en meningsriktning o. d. — jfr NY-REKRYTERA.
a) i aktiv form, med utsatt obj. betecknande kår l. personal l. institution l. samhällsklass o. d.
α) med subj. betecknande den person l. det företag som anskaffar l. anställer nytt folk osv. LBÄ 29—31: 89 (1799). De rederier, som .. direkt förfoga öfver skolfartyg .., rekrytera sin befälskår i regel med elever från sådana fartyg. VFl. 1913, s. 96. SFS 1949, s. 1349.
β) med subj. betecknande en grupp l. kategori av personer l. samhällsklass l. trakt som förser ngt med nytt folk osv. Sverige synes recrütera de utländske Flottorne. PH 6: 4609 (1757); jfr 2. Hon var .. just en sådan flicka, hvarmed landsorten lyckligtvis då och då rekryterar den kvinliga tjänsteklassen i de stora städerna. Idun 1890, s. 450. Om man betänker med vilken stor procent medelklassen (i England) rekryterar aristokratin. Hellström RedKav. 87 (1933).
b) (mera tillf.) i aktiv form utan utsatt obj. (jfr c). Vi (dvs. Svenska Akademien) skola förmodligen innan korrt recrytera. Fahlcrantz synes mig i många stycken öfver Hagberg. Valerius (1842) i 3SAH LVI. 3: 93. Rydqvist (1846) i 3SAH LIX. 3: 352. Rekrytera .. Skaffa anhängare. Dalin (1855). — särsk. oeg. l. bildl. Men nu så kunna ey af Mars så många ödas / Att Astrild icke fler’ å nyo låter födas / Han recreuterar starckt båd’ Natt så wäl som dag. Brobergen 86 (1704, 1708); jfr 1, 2. Sjöberg (SVS) 1: 210 (1820).
c) ss. vbalsbst. -ande l. -ing. VetAH 1800, s. 162. Rekryteringen av (präst-)ståndet. Granfelt Samh. 189 (1937). — jfr MEDLEMS-REKRYTERING.
d) i pass.
α) med subj. betecknande kår l. personal l. institution l. samhällsklass o. d.: förses med l. få nytt folk resp. ny personal l. nya medlemmar, förnyas; ofta med prep.-bestämning (inledd av med l. bland l. från l. ur l. av) som anger den grupp l. kategori av personer l. samhällsklass l. miljö o. d. varifrån en kår osv. förnyas. Geijer I. 4: 28 (1822). Sverige försågs med en prestklass, till en början bestående af främlingar, sedan rekryterad med landets söner. Hildebrand Medelt. 1: 73 (1879). Underofficerskåren rekryteras från sjömanskåren. VFl. 1907, s. 8. Alltjämt rekryteras också våra högre skolor och universitet från hem med blygsamma villkor. SvD(A) 1931, nr 190, s. 6.
β) (tillf.) med subj. betecknande den post som besättes med ny innehavare. Att dessa högre platser skulle komma att rekryteras .. ur den stora massans led. Siljeström ESmåskr. 26 (c. 1860).
γ) (†) med subj. betecknande person av visst slag som väljes l. utses till l. värvas för ngt. Efter tre magnater (i Svenska Akademien) borde väl en rekryteras. Beskow (1837) i 3SAH LIX. 3: 155. Verd. 1884, s. 210.
4) komplettera l. förnya (en husdjursbesättning) gm anskaffning av nya husdjur; anskaffa nya hästar till (militärt förband l. privat stall); jfr REMONTERA; numera bl. med mer l. mindre klar anslutning till 2 l. 3. Frey 1850, s. 157. Kaningården rekryteras från Spanien. Söderhjelm ItRenäss. 164 (1907). Då han var intresserad hästkarl, hade han då och då rekryterat sitt stall med goda hästar från Ryssland. Munsterhjelm TavSkog. 11 (1932). Rekrytering av .. hönsbesättningar. SFS 1949, s. 849. — särsk. (†) i uttr. rekrytering på hästar, anskaffning av nya hästar. Höpken 2: 548 (1759).
5) allmännare: anskaffa nya tillskott till (beståndet av ngt l. ett visst bestånd) till förstärkning av beståndet osv. l. ss. ersättning för sådant som gått förlorat l. förslitits, komplettera l. förnya (ett förråd l. en repertoar); numera bl. (mera tillf.) i pass. o. ss. vbalsbst., i anv. med nära anslutning till 2 l. 3, i sht om inkommandet av nya djur- l. växtarter i en trakts fauna resp. flora (jfr REKRYT 4). Nordberg C12 2: 669 (1740). Här har jag måst rekrytera mitt linneförråd. Bergman VSmSkr. 158 (1825). Ett bland en Theaterföreståndares hufvudsakliga åligganden är rekryterandet af sin repertoire. VexjöBl. 1829, nr 11, s. 2. KrigVAT 1896, s. 329. Florans rekrytering. Lagerberg SvFjällbl. 52 (1931). — särsk.
a) (†) i fråga om nyanskaffning av militära persedlar vid särskild förrättning. Hatt Skintröija ock hanskar recreuterade 1710 och nu utsletne. GenMRulla 8/10 1711.
b) (†) med obj. betecknande det föremål o. d. som ersättes med ngt nytt gm nyanskaffning. Hvilkendera af ofvannämnde Häste-arter väljes, så måste den hvart 10:de år recruteras. Bruno Gumm. 150 (1762); jfr 4. (De rökande damerna) underhålla .. (den tända cigarren) turvis, till dess de, hemkomna .., kunna åter rekrytera den. Gosselman Col. 1: 65 (1828).
II. (†) refl.
1) motsv. I 1 o. 2; om (chef för) militärt förband: skaffa sig resp. sitt förband nytt manskap, särsk. ss. ersättning för det manskap som förlorats i strid l. gm sjukdom l. avgång l. till förstärkning av truppstyrkan. Dhen 15 gik Guardii ifrån oss til Swerige til at reqrytera sigh. Carl XI AlmAnt. 10 (1676). DA 1793, nr 137, s. 2.
2) motsv. I 3; om organisation, meningsriktning o. d.: skaffa sig nya medlemmar resp. anhängare; hämta sina nya medlemmar resp. anhängare (från viss grupp l. kategori av personer l. samhällsklass l. miljö l. dyl.). Geijer I. 1: 273 (1845). Motståndarne mot tullbetänkandet af 1839, nu kongl. proposition, rekryterade sig både ur de konservativa och de liberala lederna. Wieselgren Bild. 544 (1884, 1889). Paulson Minnestal 64 (1899).
Ssgr (i allm. till I 2, mil.): (I 2, 3) REKRYTERINGS-BAS, r. l. m. jfr -område 1, 2. TSvLärov. 1944, s. 339.
(I 2, 3) -BEHOV. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 56. —
-BESIKTNING. (†) = rekryt-undersökning. Hygiea 1849, s. 563.
(I 2 b) -BESVÄR. (om ä. förh.) om den tunga som skyldigheten att svara för rekryteringen till krigsmakten innebar. KrigVAH 1818—21, s. 76.
(I 1, 2) -BIDRAG~02 l. ~20. (förr) = -hjälp. SFS 1911, Bih. nr 29, s. 15.
-BYRÅ. särskild byrå l. (i fråga om den nutida rekryteringen till hären) allmän arbetsförmedling som handhar rekryteringen till krigsmakten. Cederschiöld Kerg. 167 (1917; om fr. förh.). Upsala(A) 1932, nr 113, s. 4.
(I 2 b) -BÖRDA, r. l. f. (om ä. förh.) = -besvär. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 25 (1879).
(jfr I 2 c) -FÖRRÄTTNING. (numera bl. tillf.) SFS 1832, s. 15.
(I 2 b) -GRAVATION. (†) = -besvär. Bergv. 1: 298 (1679).
(I 1, 2) -HJÄLP. (förr) pänningbidrag till bestridande av kostnaderna för rekryteringen l. anskaffandet av ersättningsmanskap o. d. till (visst förband inom) krigsmakten. SPF 1833, s. 451.
(I 4) -HÄST. [jfr t. rekrutierungspferd] (†) = rekryt-häst 1. HSH 23: 234 (1757).
(I 2, 3) -KAMPANJ. 2NF 33: 148 (1921).
(I 1, 2) -KASSA. (förr) kassa till bestridande av rekryteringskostnaderna för (visst förband inom) krigsmakten. ConfirmLifregBesp. 1724, s. B 2 a. 2RA 3: 893 (1734).
-KOMMISSARIE. (förr) person med uppgift att handha rekryteringen till ett militärt förband. AdrKalSthm 1918, s. 443.
-KOSTNAD. i pl.
1) till I 1, 2: kostnader för rekryteringen l. (förr) anskaffandet av ersättningsmanskap o. d. till (visst förband inom) krigsmakten. MinnSvNH XII. 2: XXIII (1836). BtRiksdP 1934, 6: nr 4, s. 30.
2) (mera tillf.) till I 4: kostnader för nyanskaffning av husdjur till en djurbesättning. LAHT 1928, s. 345.
(I 2, 3) -KÄLLA. källa (se d. o. 2 b) varifrån ngt rekryteras. KrigVAT 1844, s. 213.
-LAG, r. l. f. l. m. lag gällande krigsmaktens rekrytering. KrigVAT 1844, s. 212.
-MANSKAP~20 l. ~02. (numera knappast br.) (manskap som utgöres av) rekryter. LMil. 4: 1636 (1718). KrigVAT 1834, s. 297. Harlock (1944).
(I 1, 2) -MEDEL, pl. (förr) = -pänningar. Axelson K12Tid 307 (i handl. fr. 1717).
(I 5 a) -MUNDERING. (†) om militär persedelutrustning som nyanskaffas vid särskild förrättning; jfr mundering 3. GenMRulla 3/10 1711.
-MYNDIGHET~102 l. ~200. myndighet som handhar krigsmaktens rekrytering. Lindström Leksaksb. 72 (1931).
(I 2, 3) -MÖJLIGHET~102 l. ~200. möjlighet att rekrytera ngt. TSvLärov. 1952, s. 263.
-MÖTE. (förr) offentlig förrättning för antagande av nytt manskap till de indelta trupperna. LReg. 348 (1723, 1734). SmålAlleh. 1883, nr 143, s. 2.
-NÄMND. (förr) För hvarje län skall finnas en rekryteringsnämnd, som har att .. besluta, huruvida de rekryter, hvilka .. inför nämnden uppvisas, kunna godkännas eller icke. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 2, Bil. s. 23. —
-OFFICER(ARE). officer som handhar rekryteringen till (visst förband inom) krigsmakten. Ashton-Wolfe Storstadsförbr. 123 (1928; i fråga om rekryteringen till franska främlingslegionen). SFS 1944, s. 430.
-OMBUD~02, äv. ~20. ombud som handhar rekryteringen till krigsmakten (numera bl. till flottan) inom ett visst distrikt (med uppgift att preliminärt anställa nytt manskap). SFS 1920, s. 79.
-OMRÅDE~020. område inom vilket viss rekrytering äger rum l. varifrån ngt rekryteras; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. (jfr område 3).
1) mil. till I 2; äv. om området för ett rekryteringsombuds värksamhet; förr äv. med avs. på en indelning av landet i områden som hade skyldighet att anskaffa ett visst antal rekryter. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 2, Bil. s. 22.
2) till I 3. SvD(A) 1929, nr 284, s. 4.
-ORT, r. l. m. jfr -område 1. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 38, ProtLandtförsv. s. 51. —
-PASS, n. skriftligt förordnande för rekryteringsombud. SFS 1920, s. 80.
(I 1, 2) -PÄNNINGAR, pl. (förr) pänningmedel (utgörande bidrag) till bestridande av kostnaderna för rekryteringen l. anskaffandet av ersättningsmanskap o. d. till (visst förband inom) krigsmakten; jfr rekryt-pänningar. KKD 10: 84 (1707). Någon del av the recruteringspenningar, som i staten äre upförde til the andre värfvade regementernes recruterande. 2RA 1: 288 (1723). BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, s. XLVI. —
-RULLA, r. l. f. [jfr t. rekrutierungsstammrolle] (förr) rulla som vid ett truppförband fördes över nyantagna rekryter, inskrivningsrulla. KKD 1: 4 (c. 1710). SFS 1917, s. 833.
-SKRIVNING. (†) = -möte. KrigVAT 1853, s. 41.
(I 2 b) -SKYLDIG. (om ä. förh.) skyldig att svara för rekryteringen till (visst förband inom) krigsmakten. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 43.
Avledn.: rekryteringsskyldighet, r. l. f. (om ä. förh.) BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 34. Såväl rote- som rust-hållares rekryteringsskyldighet. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 24 (1879).
-SYSTEM. särsk. mil. till I 2. Klint (1906). 3NF 7: 423 (1927).
(I 2 b) -TUNGA, r. l. f. (om ä. förh.) = -besvär. Fennia XVI. 3: 52 (1761).
(I 2, 3) -UNDERLAG~102. om den grupp av personer l. dyl. varifrån ngt rekryteras. TSvLärov. 1953, s. 748.
-VÄRK, n. i ssgn original-rekryteringsvärk.
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. [jfr t. rekrutierungswesen] sammanfattande, om allt som har samband med krigsmaktens rekrytering. 2NF 19: 1415 (1913).

 

Spalt R 930 band 21, 1957

Webbansvarig