Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAMP ram4p, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (Dalin (1855) osv.) ((†) -ar GHT 1896, nr 98 B, s. 1).
Ordformer
(ramf 1850. ramp 1795 osv. rempe 1691)
Etymologi
[jfr dan. o. t. rampe; av fr. rampe, trappa, ledstång, sluttning, ramp m. m., till ramper, krypa, klänga (jfr it. rampare, klamra sig fast o. klättra, rampa, klo, hake), av ett germ. verb besläktat med mlt. ramp, mht. ramph(e), kramp, i avljudsförh. till mlt. rimpen, fht. hrimphan, skrynkla, dra samman (jfr t. rümpfen, rynka), o. rotbesläktat med gr. κράμβος, skrumpen, till ett ieur. (s)kremb- (jfr SKRUMPEN). — Jfr RAM, sbst.2]
1) (i fackspr.) (kort) sluttning (som man kan gå l. köra uppför l. nedför), (kort) jämnt sluttande (gång- l. kör)väg (som leder upp till en byggnad l. dyl.); apparelj (se d. o. II); ngn gg äv. oeg., om (kort) trappa (mellan två avsatser i en trädgård o. d.). En wägh at gå neder uthi dhen låga Courtin genom en Rempe 7 1/2 Toise lång. Rålamb 8: 181 (1691). En trappa eller ramp (ledde) ned till den östra förborgen. MeddSlöjdF 1896, s. 32. Trädgården var ursprungligen anlagd i fransk stil med .. ramper och terrasser. Ahrenberg Landsm. 87 (1897). Ridhall med ramp för hästarnes transport upp till öfre våningens ridbana. TT 1899, Byggn. s. 22. Ramper för (bilarnas) upp- och nedkörning. DN(A) 1944, nr 151, s. 4. — jfr UPPKÖRS-RAMP.
2) [jfr motsv. anv. i t.] (mindre br.) lastkaj. Davidsson Omlastn. 23 (1927).
3) (belysningsanordning l. avsats med en) rad av (från åskådarna avskärmade) lampor längs framkanten av ett scengolv. Kexél 1: 419 (1795). Pfeiffer (1837). Nu går ridån i höjden, och rampen kastar sitt sken. Fallström VDikt. 1: 26 (1885, 1899). (Sångerskan) trädde fram till rampen. Tavaststjerna Inföd. 42 (1887). (Skådespelaren) Torsslow .. tog farväl av publiken .. och det var stark rörelse på ömse sidor av rampen. Bergman i 3SAH LV. 1: 214 (1944). — jfr GOLV-RAMP. — särsk. i utvidgad anv., om vissa andra liknande belysningsanordningar (med rader av lampor); äv. oeg., om liknande anordningar av värmekällor (t. ex. i en gasspis) o. d. TT 1875, s. 69. 2NF 7: 334 (1907). Lamporna böra .. placeras .. i en ramp i (skylt-)fönstrets undre del. HandInd. 975 (1927). Form 1932, Omsl. s. 56. jfr BELYSNINGS-, KULISS-, LJUS-, REKLAM-, TAK-, UGNS-RAMP.
4) [jfr 3] övergående i bet.: den del av en scen som är närmast åskådarna; motsatt: fond. Lamporna vid rampen. Hedberg SvSkådesp. 130 (1884); jfr 3. Sundén (1888). 2NF 28: 598 (1918). — särsk. (i fackspr.) i oeg. anv., om motsvarande del av en tavla l. ett handarbete. Cornell NorrlKyrklK 108 (1918). Aronson Medalj. 201 (1935).
Ssgr (i allm. till 3): RAMP-BELYSNING. jfr -ljus. NordT 1884, s. 215 (bildl.). särsk. oeg., motsv. ramp, sbst.1 3 slutet. Rig 1918, s. 33. Rampbelysning i .. skyltfönster. HandInd. 975 (1927). —
-BRÄDE. (om ä. förh.) bräde som avskärmade lamporna i rampen. Nordensvan SvTeat. 1: 365 (1917). —
-FEBER. [jfr t. rampenfieber] skådespelares nervositet inför åskådarna; ofta i utvidgad anv.: rädsla l. nervositet i samband med att man (i sht för första gången) gör l. skall göra ngt som åskådas l. åhöres av ett större antal människor o. dyl. l. som på liknande sätt innebär ett prov. Sundén (1888). (Dåliga tävlingsresultat) framkallade .. af ej öfvervunnen rampfeber. NDA 1913, nr 66, s. 5. De Geer Bergsl. 31 (1951). —
(1) -GATA. (i fackspr.) (kort) sluttande gata som leder upp från en nivå till en annan. SvD(A) 1932, nr 26, s. 20. —
-LJUS, n. om ljuset från en (teater)scens ramp. Strindberg Julie XXII (1888). Rampljuset var tänt. Ridån gick upp. Hedberg Prins 107 (1936). särsk. oeg. l. bildl.
a) i fråga om offentlig uppmärksamhet l. granskning o. d. som ngn l. ngt blir föremål för. Framträda l. stå l. dras fram i rampljuset. (Han) försvann .. från .. rampljuset, slagen som politiker. Mencken SamlFörd. 107 (1931). Vid förra årets riksdag trädde .. (N. N.) ett ögonblick fram i rampljuset. GHT 1935, nr 41, s. 10. Genom kriget ha många ortnamn dragits fram i rampljuset. SvGeogrÅb. 1944, s. 247.
b) motsv. ramp, sbst.1 3 slutet. Upsala(A) 1930, nr 31, s. 6. —
-SKEN. (mera tillf.) = -ljus. Strindberg Giftas 1: 10 (1884). särsk. = -ljus a. Wahlenberg Ruck OffFästmö 198 (1916). —
(3 slutet) -SKYLT. (vägg)skylt med text belyst av från åskådaren avskärmade lampor. SvSlöjdFT 1929, s. 134. —
(1) -UPPFART~02. (i fackspr.) ramp som bildar en körväg. SvFolket 10: 307 (1939). —
(1) -VÄG. (mera tillf.) särsk. om väg som går snett uppför en sluttning o. vars yttersida är upphöjd över markytan. Almquist VärldH 1: 563 (1927).
Avledn.: RAMPIS40, r. [till ramp-feber; jfr byxis, skakis] (starkt vard., föga br.) till 3: rampfeber. Fyris 1897, nr 50, s. 2. Landsm. XVIII. 8: 34 (1900; skolpojksuttryck från Sthm).

 

Spalt R 222 band 21, 1956

Webbansvarig