rödakors-elev

Publicerad 1962

RÖDAKORS- rø1dakor3s~

Etymologi

[till röda korset (se KORS I 8)]

i ssgr: som tillhör l. ingår i l. utmärker l. har avseende på Röda korset (se KORS I 8).

Ssgr (Anm. Ssgrna skrivas äv. röda kors-afton, stundom äv. röda korsafton, röda-korsafton, röda-kors-afton, rödakors-afton, rk-afton, RK-afton osv.): RÖDAKORS-AFTON. jfr -dag o. afton 3. ÅrsbRödaKorsVerks. 1924, s. 60. —

-AMBULANS. ambulans (med rödakorsmärket) vid vilken rödakorspersonal tjänstgör. ÅrsbRödaKors. 1899, s. 2. —

-ARBETE~020. om arbete som utföres av l. för Röda korset. ÅrsbRödaKors. 1909, s. 7. —

-AVDELNING~020. (mera tillf.) jfr avdelning 3 g. SvD 1900, nr 31 A, s. 1. —

-BIL. jfr -ambulans. Knöppel Barb. 50 (1916). —

-BINDEL. armbindel avsedd för rödakorspersonal o. försedd med rödakorsmärket. Nyström StridSår 100 (1915). —

-BREVMÄRKE~020. välgörenhetsmärke (att sätta på kuvert o. d.) som säljes till förmån för Röda korset. ÅrsbRödaKorsVerks. 1918, s. 4. —

-DAG. om dag på vilken anordnas (större) möte l. utställning o. d. i anslutning till Röda korsets värksamhet. ÅrsbRödaKorsVerks. 1924, s. 29. —

-DELEGAT. jfr delegat 1. SvDÅb. 1945, s. 11. —

-DELEGATION. jfr delegation 1 b. BokRödaKors. 66 (1939). —

-DISTRIKT. om vart o. ett av de distrikt (i regel omfattande ett län) i vilka Svenska röda korset är indelat. ÅrsbRödaKorsVerks. 1921, s. 52. —

-ELEV. (numera icke officiell) benämning på elev vid sjuksköterskeskola i Röda korsets regi. Östergren (1937). —

-EXPEDITION. om expedition (se d. o. 5) för (krigs)-sjukvård i Röda korsets regi (till främmande krigsskådeplats o. d.). ÅrsbRödaKors. 1913, s. 3. —

-FANA. jfr -flagga. ÅrsbRödaKorsVerks. 1925, s. 59. —

-FANJUNKARE~0200. (förr) jfr -kapten. ReglRödaKors. 7 (1935). —

-FEST. jfr -dag. ÅrsbRödaKorsVerks. 1923, s. 64. —

-FLAGGA, r. l. f. ss. symbol för Röda korset använd flagga med rött kors (bestående av fem kvadrater) på vit botten. ÅrsbRödaKorsVerks. 1922, s. 32. —

-FLYGARE. om flygare i Röda korsets tjänst; särsk. om förare av ambulansplan. Östergren (1937). —

-FURIR. (förr) jfr -kapten. ReglRödaKors. 7 (1935). —

-FÄNRIK. (förr) jfr -kapten. ReglRödaKorskår. 1941, s. 10. —

-FÖRENING. förening inom Röda korset; särsk. om lokalförening som uppkommit gm sammanslagning av lokala organisationer (rödakorskrets, rödakorskår o. d.) på en ort. ÅrsbFFrivVårdFält 1881, s. 11 (om landsförening). SFS 1955, s. 1584. —

-HEM. av Röda korset ägt sjukhem l. hem för sjuksköterskor l. sjuksköterskeelever; äv. (o. i officiellt spr. bl.) i uttr. Stiftelsen Rödakorshemmet, om den organisation inom Svenska röda korset som handhar sjuksköterskeväsendet. Stiftelsen Röda kors-hemmet. SFS 1925, s. 1033. ÅrsbRödaKorsVerks. 1927, s. 51. —

-HJÄLPSYSTER~020. kvinna som på särskild gm Röda korset anordnad kurs erhållit viss utbildning för att biträda vid sjukvård (ss. tjänstepliktig) i krig l. under beredskap l. (efter frivilligt åtagande) vid epidemier o. d. ÅrsbRödaKorsVerks. 1938, s. 77. —

-KAPTEN. (förr) kapten vid rödakorskår. ReglRödaKors. 7 (1935). —

-KOLONN. särsk. (förr) om lokal avdelning av Röda korsets frivilliga manliga sjukvårdstrupper; jfr -kår. ÅrsbRödaKorsVerks. 1921, s. 53. —

-KOMMITTÉ. särsk. [efter fr. comité international de la croix-rouge] i uttr. internationella rödakorskommittén, internationell kommitté för handhavande av samarbetet mellan de olika landsföreningarna av Röda korset. ÅrsbRödaKorsVerks. 1920, s. 36. —

-KONFERENS. särsk. [jfr fr. conférence internationale de la croix-rouge] om en i regel vart fjärde år sammanträdande konferens med delegater från de olika landsföreningarna av Röda korset (vanl. i uttr. internationella rödakorskonferensen). VL 1892, nr 287, s. 2. 8. Internationella Röda korskonferensen i London. ÅrsbRödaKors. 1906, s. 6. —

-KONGRESS. ÅrsbRödaKorsVerks. 1924, s. 100. —

-KORPRAL. (förr) jfr -kapten. ReglRödaKors. 7 (1935). —

-KRETS. om var o. en av de lokalavdelningar i vilka distrikt av Svenska röda korset vanl. äro indelade; jfr -kår. ÅrsbRödaKorsVerks. 1921, s. 51. —

-KURS. om sjukvårdskurs anordnad av Röda korset. BokRödaKors. 101 (1939). —

-KÅR. om var o. en av de kårer (se d. o. 2 b) i vilka Röda korsets sjukvårdsutbildade personal är indelad; jfr -kolonn. ReglRödaKors. 1 (1935). —

-LÅDA, r. l. f. (mera tillf.) jfr -väska. IdrBl. 1935, nr 90, s. 10. —

-LÖJTNANT. (förr) jfr -kapten. ReglRödaKors. 7 (1935). —

-MAN, pl. -män. manlig medlem av Röda korset (särsk. av rödakorskår). ÅrsbRödaKorsVerks. 1928, s. 36. 3NF 22: 294 (1936). —

-MATERIEL. ÅrsbRödaKorsVerks. 1922, s. 35. —

-MEDALJ. förtjänstmedalj instiftad o. utdelad av Röda korset. SAOL (1950). —

-MEDLEM~02, äv. ~20. medlem av Röda korset. ÅrsbRödaKorsVerks. 1919, s. 48. —

-MÄRKE. jfr -flagga. ÅrsbRödaKorsVerks. 1936, s. 101. —

-MÖTE. Östergren (1937). —

-NÅL. nål med rödakorsmärket; särsk. om sådan nål som säljes till förmån för Röda korset. ÅrsbRödaKorsVerks. 1926, s. 53. —

-ORDFÖRANDE~0200. ordförande i (lokal) rödakorsorganisation. SvD(A) 1957, nr 345, s. 10. —

-ORGAN. jfr organ 4 b. ÅrsbRödaKorsVerks. 1932, s. 148. —

-ORGANISATION. jfr organisation 3. ÅrsbRödaKorsVerks. 1920, s. 35. —

-PERSONAL. SvD(A) 1946, nr 50, s. 8. —

-PRESIDENT. ordförande i landsförening av Röda korset. ÅrsbRödaKorsVerks. 1923, s. 129. —

-SAMARIT. rödakorsmedlem som utbildats för att aktivt deltaga i Röda korsets sjukvård l. åldringsvård o. d. ÅrsbRödaKorsVerks. 1922, s. 35. —

-SERGEANT. (förr) jfr -kapten. ReglRödaKors. 7 (1935). —

-SJUKHUS~02, äv. ~20. (mera tillf.) sjukhus vid vilket rödakorspersonal tjänstgör. ÅrsbRödaKors. 1909, s. 3. —

-SJUKHÄRBÄRGE~0020. (mera tillf.) jfr -sjukhus. ÅrsbRödaKorsVerks. 1924, s. 29. —

-SJUKSKÖTERSKA~0200. = -syster. ÅrsbRödaKorsVerks. 1923, s. 63. —

-SKÖTERSKA. = -syster. ÅrsbRödaKorsVerks. 1922, s. 35. —

-SOLDAT. (mera tillf.) = -man; äv. allmännare, om militär sjukvårdare. Nerman Service GuldgrävDikt. 8 (1917). —

-STATION. (mera tillf.) mindre l. provisorisk sjukvårdsanläggning vid vilken rödakorspersonal tjänstgör (o. vid vilken i sht enklare sjukvårdsfall behandlas). SFS 1915, s. 813. —

-STUGA. (mera tillf.) jfr -sjukhus. ÅrsbRödaKorsVerks. 1926, s. 109. —

-STYRELSE. styrelse för (lokal) rödakorsorganisation. ÅrsbRödaKorsVerks. 1930, s. 160. —

-SYSTER. (numera icke officiell) benämning på sjuksköterska som tillhör l. utbildats vid en av Röda korsets sjuksköterskeskolor, sjuksköterska i Röda korset. PT 1912, nr 148 A, s. 2. —

-TECKEN. = -märke. ÅrsbRödaKorsVerks. 1928, s. 146. —

-TJÄNSTGÖRING~020. ÅrsbRödaKorsVerks. 1921, s. 9. —

-TÅG. (mera tillf.) om järnvägståg (för transport av sårade) med rödakorsmärket o. rödakorspersonal. Hildebrand Donaumon. 118 (1915). —

-TÄLT. (mera tillf.) jfr -station. ÅrsbRödaKorsVerks. 1923, s. 63. —

-UNIFORM, r. Larsson Solsid. 25 (1910). —

-VAGN. (mera tillf.) jfr -tåg. Hildebrand StFolk 77 (1915). —

-VECKA, r. jfr -dag. ÅrsbRödaKorsVerks. 1920, s. 38. —

-VÄSKA. (av Röda korset tillhandahållen) väska innehållande förbandsmateriel o. d. (o. försedd med rödakorsmärket); jfr -låda. BokRödaKors. 38 (1939).

Spalt R 4304 band 23, 1962

Webbansvarig