Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
1) busken Myrica gale Lin., som växer i kärr o. på annan sank mark o. utmärkes av en stark kryddoft; äv. om andra (utländska) arter av släktet Myrica Lin.; stundom svårt att skilja från 2. VarRerV 57 (1538). (För öronvärk) stampar man pors then drager all slemheet uthur öronen som siuk ähro. OMartini Läk. 29 (c. 1600). I gamla tider brukades her i Sverige Pors i stället för humbla til bryggningen. Dalin Hist. 1: 63 (1747). Från myren doftade det av pors. Juel ProstD 462 (1933). jfr GET-, KÄRR-, MOSSE-, MYR-, VAX-PORS.
2) den till ljungväxterna hörande busken Ledum palustre Lin., som med avs. på växtplats o. lukt påminner om pors (i bet. 1), skvattram, getpors; utom ss. senare ssgsled numera bl. i icke fackmässigt spr., i sht i vissa trakter; jfr 1. Haartman Sjukd. 117 (1759). Geten är det enda av tamdjuren som äter porsen. Landsm. 1911, s. 726. jfr GET-, KÄLL-, KÄRR-, MYR-, VILD-PORS.
3) ss. benämning på vissa andra växter som i ett l. annat avseende påminna om pors (i bet. 1); i ssgrna BRUDGUMS-, MYR-, RÖD-PORS.
(1) -DRICKA, n. (†) dekokt på pors (med medicinsk anv.). Haartman Sjukd. 92 (1759). Därs. 216 (1765). —
(1) -OLJA, r. l. f. [fsv. porsolia] olja erhållen (gm pressning) ur pors. Berzelius ÅrsbVetA 1837, s. 273. —
-RIS. om porsbusken (l. dess risiga, ovanjordiska delar); äv. om risig vegetation av porsbuskar. Topelius Fält. 2: 178 (1856). Att porsris och lavendel intet trifvas tillhopa i samma kruka. Därs. 4: 341 (1864). (Pojkarna) ålade .. fram i rad genom porsriset. Lieberath Span. 60 (1916). —
(1) -VÄXT; pl. -er. bot. växt av porssläktet l. porsfamiljen; i pl. äv. ss. namn på porsfamiljen. NormFört. 31 (1894; om familjen). —
-ÖL. [fsv. porsöl (ArbogaTb. 1: 3 (1451)); jfr dan. o. nor. porsøl] (förr) öl kryddat med pors (l. skvattram) i st. f. humle (l. jämte humle). PolitVis. 169 (c. 1525; i bild). Låt porsölet draga och jäsa! Karlfeldt FridLustg. 113 (1901). Simmons Jönsson 352 (1935). —
Spalt P 1478 band 20, 1953