Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIAST pjas4t, äv. pias4t, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. piast; av pol. piast, inhemsk folkvald konung, medlem av en viss polsk fursteätt, av PIAST, enl. traditionen namn på denna fursteätts grundare]
(om ä. polska förh.) hist. medlem av en viss polsk på 1300-talet utslocknad fursteätt; infödd polsk adelsman (som är tronpretendent). Tycktes (polska) Confœderationen giöra rådeligast, at de (till konung) valde sig en Piast. Nordberg C12 1: 490 (1740). Hjärne K12 130 (1902).

 

Spalt P 781 band 20, 1953

Webbansvarig