| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PATERNOSTER pa1ternos4ter, n. l. (i bet. 3 c) r. l. m. l. f.; best. (tillf.) -nostret, ss. r. l. m. l. f. -n; pl. =.
1) om bönen fadervår; numera nästan bl. om denna bön i dess latinska språkform. The första oordhen som ståå j Pater noster, ther wij säye, Fadher wår tw som äst j himblomen. OPetri 1: 71 (1526). Om man laas fem Pater noster och femtijo Ave Maria, så nööt han itt Åhrs Aflat. Schroderus Os. III. 2: 175 (1635). Han siunger sin gambla Wijsa .. (dvs.) Lähra Ulfwen Pater noster, han roopar ändå Lamb. Grubb 309 (1665). Nu hjälper inga paternoster längre. Essén Prim. 57 (1919). Tigerstedt MedUtv. 1: 115 (1923; om ä. förh.).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. mlat. samt av fr. patenôtres, pl.] (om romersk-katolska förh.) på radband: paternosterpärla; paternosterkula; numera nästan bl. i utvidgad anv.: radband, rosenkrans (jfr PATERNOSTER-BAND). TullbSthm 5/5 1558. Därs. 23/9 1582. (Han) sönderslet sitt Paternoster, eller radbandet, sådant som hos the Romerska Catoliska brukeligit är. Münchenberg Scriver Får. 152 (1725). Gynther ConvHlex. (1847; äv. om paternosterpärla). SvUppslB (1934).
3) i bildl. anv. av 2, om ngt som till utseendet mer l. mindre påminner om ett radband, samt i användningar som ansluta sig härtill; särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.; linknipporna sammanbundos sannol. så att de liknade ett radband] (†) ett slags från Östersjöländerna infört (sämre) lin; jfr PATERNOSTER-LIN. BoupptSthm 1675, s. 1303 b. Åstrand 2: 19 (1855).
b) [jfr motsv. anv. i fr.] (föga br.) tekn. paternostervärk; pasternosterkätting. Schulthess (1885). Engström (1945).
c) [efter motsv. anv. i eng.; jfr eng. paternoster-line] fisk. i sht förr använd, med sänke försedd rev varpå med jämna mellanrum vridbara kulor anbragts, från vilka med krok försedda tafsar utgå; senare äv. om modifikationer av dylik rev (med 1 till 3 kroktafsar fästa i slingor i reven l. i pärlliknande knappar). Balck Idr. 2: 313 (1887). Hammarström Sportfiske 230 (1925).
-BÖNA, r. l. f. [jfr t. paternosterbohne; fröna användas till kulor på radband] bot. frö av den i tropikerna växande ärtväxten Abrus precatorius Lin.; äv. om växten; jfr -ärt. Bouché Blomst. 1: 157 (1842; om växten). SFS 1917, s. 2333 (med medicinsk anv.). —
-GÅNG; pl. -ar. (†) bärgv. malmgång som är ömsevis (relativt) mäktig o. ömsevis gm förtryckning förtunnad l. (nästan) avbruten; jfr radbands-gång. Rinman 2: 393 (1789). —
-HANDDUK~02 l. ~20. [jfr -keja, d -värk] (i fackspr.) handduk i form av ett på rulle l. rullar löpande ändlöst band. Paternosterhandduk .. förekommer alltjämt bl. a. i järnvägarnas III:e klass toaletter. Wirgin Häls. 3: 384 (1933). —
-HISS, r. l. m. [jfr t. paternosteraufzug, fr. patenôtre] (i sht i fackspr.) person- l. varuhiss med ett flertal hisskorgar anbragta på en ändlös kätting l. ändlösa kättingar. 2NF 11: 762 (1909). —
-KEDJA, r. l. f. (i fackspr., numera bl. tillf.) jfr -kätting. JernkA 1865, s. 190 (för uppfordring av timmer). —
-KONST. [jfr t. paternosterkunst] (†) bärgv. för uppfordring av vatten ur gruvor använd pump bestående av sammanlänkade, i en urborrad trästock löpande träklot; jfr -pump. Rinman 2: 393 (1789; om ä. förh.). Möller (1807). —
(1, 2) -KORN. [jfr t. paternosterkorn] (†) kula l. pärla på radband; jfr -kula, -pärla. Synnerberg (1815). —
(1, 2) -KULA, r. l. f. [jfr t. paternosterkugel] (om romersk-katolska förh.) kula på l. för radband; jfr -pärla. Hagberg Shaksp. 4: 271 (1848). —
(jfr 3 a) -LIN. [jfr t. paternosterflachs] (†) = paternoster 3 a. BoupptSthm 1669, s. 1853. Åstrand 2: 18 (1855). —
-MUDDERVÄRK~102, äv. ~200. (i sht i fackspr.) muddervärk med skopkedja; jfr -värk. 2NF 18: 1269 (1913). —
(jfr 2) -PÄRLA, r. l. f. (om romersk-katolska förh.) på radband: (större) pärla l. kula vid vilken ett paternoster läses, då böner läsas efter radband; motsatt: mariapärla; jfr -kula. Orrelius 281 (1797). —
-VÄRK, n. [jfr t. paternosterwerk, fr. chapelet (eg.: radband)] (i sht i fackspr.) kontinuerligt arbetande uppfordringsvärk bestående av ett kring två valsar l. hjul löpande ändlöst band (l. par av kedjor o. d.) varpå medbringare (skopor o. d.) äro fästa med jämna mellanrum; äv. om annan inrättning konstruerad enligt samma princip; äv. bildl. Möller 1: 283 (1745). Rinman 2: 1084 (1789). De vid mudderpråmar vanliga paternosterverken. Torpson Eur. 2: 395 (1896). Med hjälp af ett paternosterverk (kunna) olika korrektionsglas inskjutas i hålet (för det observerande ögat i oftalmoskopet). 2NF XXXIV. 1: 77 (1922). Hägg Örl. 270 (1943; bildl.). —
-ÄRT l. -ÄRTA. [jfr t. paternostererbse, eng. paternoster-pea] bot. = -böna; i formen -ärt äv. om växten. 2NF (1914). SvUppslB 1: 78 (1934; om växten).
Spalt P 470 band 19, 1952