Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PANTALONGER pan1taloŋ4er, förr äv. PANTALONER l. PANTALONS, sbst. pl. Anm. En sg.-form pantalong har anträffats hos Norlander GladBit. 45 (1910: pantalongen, sg. best.).
(numera bl. skämts., vard., l. om ä. förh.) (lång)byxor; förr särsk. om mycket åtsittande långbyxor. DA 1793, nr 139, s. 2. Pantalons, äro strumpartiga långa byxor af ull eller bomull. Synnerberg (1815). Pantalonger af nankin nyttjas nu af alla Herrar, antingen de äro .. eleganta eller hvardagsklädde. KonstNyhMag. 1: 8 (1818). Hvem säger byxor, Adolf? de kallas pantalonger. Wetterbergh Penning. 206 (1847). SvD(A) 1930, nr 335, s. 26. — jfr KAMLOTTS-, KASCHMIR-, KITAJS-, KLÄDES-, KNÄ-, MAMELUCK-, NANKINS-, SOMMAR-, SÄMSKSKINNS-, UNDER-PANTALONGER. — särsk. (förr) tillhörande militär uniform. KrigVAT 1835, s. 83. Spak Unif. 55 (1890; i fråga om ett uniformsförslag 1815). jfr: Mörkblå Pantaloner, passande för Borgare-Infanteriet. DA 1808, nr 72, Bih. s. 3.
Spalt P 166 band 19, 1952