Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
(plötslig o.) besinningslös skräck (som orsakar förvirring o. tumult o. hämningslösa försök att undkomma), panisk förskräckelse (som griper en samling människor l. djur, stundom äv. en enskild person); äv. övergående i bet.: av besinningslös skräck präglad tumultuarisk förvirring; med obest. art. ss. omedelbar bestämning numera knappast br. Då en del af rytteriet plötsligen fattades af en panique. Mankell Krigsm. 1: 347 (1865). (Skrällen, då dörren stängdes) ingav honom fullkomlig panik. Hallström Händ. 80 (1927). Den övriga delen av (buffel-)hjorden flydde i panik. Lagercrantz SkandStorvOstafr. 182 (1930). — särsk. om våldsam oro i börsvärlden i samband med kolossala kursfall o. dyl. l. om plötslig rubbning av allmänhetens förtroende för sedlar o. värdepapper o. d. (med åtföljande stormande krav på inlösen o. d.). Jungberg (1873). Sanden StålRom. 23 (1929). jfr Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 104 (1854; om eng. förh.).
-STÄMNING. stämning som när som helst kan resultera i panik l. som präglas av besinningslös rädsla (o. förvirring). Steffen Krig 1: 50 (1914). Elefanterna hade .. råkat i farlig panikstämning. Reinius Hagenbeck Sydas. 25 (1927). (Importförbudet) kom till i en panikstämning. GHT 1947, nr 68, s. 12. —
-UNGE. (vard.) lätt panik, tillbud till panik. SDS 1895, nr 564, s. 2. Därs. 1899, nr 55, s. 3 (på teater). SvD(B) 1947, nr 102, s. 4.
Spalt P 124 band 19, 1952