Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PANEL pane4l, sbst.2, r. l. m., i sht förr äv. n. (G1R 26: 750 (1556), Göth Böss. 67 (1926)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (äv. möjligt att hänföra till sg. panele, OxBr. 12: 75 (1638) osv.) ((†) = (Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 45 (cit. fr. 1586)); -ar, äv. möjligt att hänföra till sg. panele, BtÅboH I. 11—12: 79 (1690)); förr äv. PANELE, m. l. n.; best. -en resp. -et; pl. -ar l. -er (se ovan).
Ordformer
(pan- 1546 osv. pann- 1543 (: Pannelle werck)1682. pern- 1696 (: Pernilarbete; fr. Skåne). -el (-ee-, -ehl) 1547 osv. -ele 1546. -elen, sg. best. r. l. m. 1579 osv. -elet (-edt), sg. best. n. 15561926. -ell 1543 (: Pannella werck), 1582 (: pannell skruffuer), 15861690 (: panellwärcke). -elle 1594. -il 1696 (: Pernilarbete; fr. Skåne))
Etymologi
[jfr d. panel, ä. d. pernel, pernille m. m., mlt. pan(n)ele, mnl. o. holl. paneel, t. paneel, eng. panel; av ffr. panel; identiskt med PANEL, sbst.1 (l. möjl. ytterst till lat. panis, dörrspegel). — Jfr PANNÅ]
1) (om ä. förh.) ett slags väggbeklädnad med fyllningar av tyg. Haffuer Snickaren fåeth til panele Helsinge lerofftz lakan — 3 par. GripshR 1546—47.
2) beklädnad (i sht av bräder o. d., stundom äv. av annat material, jfr PANELNING, sbst.2 2 b) på vägg l. tak o. d.; brädfodring; äv. (i sht i a, b o. c) om brädvägg l. brädtak o. d.; utom i mer l. mindre fackbetonat spr. numera i sht om brädbeklädnad på innerväggar; ofta om dylika konstruktioner indelade i med ram- o. listvärk omgivna fält l. gjorda av på visst sätt spontade smala bräder (jfr PANEL-BRÄDA); äv. koll., om panelbräder. Målverck udi koningx makit emellem paneledt och takett. G1R 26: 750 (1556). Panel kring fönster och dörar. VDAkt. 1731, nr 404. En panel (i vissa rum på Kalmar slott), som räcker upp i dörrhöjd. SvKulturb. 7—8: 321 (1931). HantvB I. 6: 209 (1938; koll.). — jfr BRÖST-, FOT-, FÖNSTER-, INNER-, INTARSIA-, MAHOGNY-, TRÄ-, VÄGG-PANEL m. fl. — särsk.
a) (i sht i mer l. mindre fackbetonat spr.) om brädbeklädnad på ett (mer l. mindre horisontellt) innertak l. en yttervägg; äv. (numera bl. tillf.) om enkel brädkonstruktion som bildar en vägg l. (numera knappast br.) ett tak; äv. om underlag av bräder för taktäckningsmaterial; särsk. om brädfodring placerad på en yttervägg o. gjord av på visst sätt spontade bräder (jfr PANEL-BRÄDA). HB 1: 267 (1579). Rundt om kring Stuffwan målat Paneel. Rudbeckius Dagb. 149 (1630). Golfvet (i övre våningen) består af det samma, som giör Panelet i nederrummet. VDAkt. 1736, Syneprot. F III 7. Panelen (i fähuset) är af vårdslöst lagda bräder, och höets understa hvarf måste derföre blifva genomträngdt af stall-lukten. QLm. 3: 42 (1833). Lusthus af regler och panel. PT 1908, nr 34 B, s. 1. TT 1940, V. s. 121. TurÅ 1949, s. 45. jfr BRÄD-, TAK-, UNDER-, YTTER-PANEL.
b) (†) dels om trävärk som likt väggar helt l. delvis omgav l. bildade tak över en säng; dels om panelliknande detalj på en stol. Longa stolar med Paneel. VgFmT I. 4—5: 82 (1594). GripshR 1595, s. 151. 1 Grön Säng, medh Pannell öff(v)er. BoupptSthm 7/8 1654.
c) (†) om avbalkning l. skrank (av bräder l. dyl.). VgFmT I. 4—5: 82 (1594). Then besworne Stadzskrifwaren inom Panelet stadder, vptäcknar (i rådhusrätten) the förlupne handlingar. Schroderus Comenius 652 (1639). Ett panel med 64 svarfvade pelare uppsattes omkring funten (i Skara domkyrka). VgFmT I. 4—5: 83 (1888; efter handl. fr. 1600).
d) [jfr liknande anv. av holl. paneel] (†) byggn. murvärk som bildar en ornerad fris? Rothof 555 (1762).
3) (i fackspr.) om fält i dekoration (på ett konstföremål). I vasens .. bottenfärg äro utsparade .. fält, ”paneler”, i fyrpassform. Bæckström Rörstr. 92 (1930).
Ssgr (i allm. till 2): A: PANEL-ARBETE~020. konkret; jfr arbete 11. Fatab. 1932, s. 92 (1696). Form 1932, s. 158.
-BORSTE. ett slags (mjuk) borste som vanl. framtill är försedd med horisontella borst o. med vilken man kan komma åt att göra rent i vinklar o. vrår i paneler o. d. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 9.
-BRÄDA l. -BRÄDE. bräda av det slag varav paneler göras; särsk. om ett slags relativt smala (pärl)spontade bräder; äv. dels: profilerad bräda, dels: bräda i panel. Rothstein Byggn. 477 (1859; i underlag för taktäckning). Köken (äro) klädda med s. k. panelbräder. PT 1905, nr 204 A, s. 4. Boningshus .. med .. påspikade panelbräder. Därs. 1913, nr 266 B, s. 1. HantvB I. 6: 209 (1938). särsk. (föga br.) om en enstaka från golvet skild horisontell list som utgör en detalj i ett rums dekorering o. d. (Handklädeskransenfrån Leksand) är .. försedd med ett utskuret panelbräde. Fatab. 1924, s. 181.
-DIVAN. (i sht förr) ett slags (stoppad) soffa med hög panelliknande ryggkarm, som upptill avslutas med en gesims. SD 1892, nr 330, s. 7. Ahlberg o. Lundquister Fåg. 14 (1936).
-DÖRR. dörr som har ramvärk o. speglar l. som är beklädd med panelbräder; dörr som gm sitt utförande ansluter sig till (o. värkar att vara en del av) panelen på en vägg; förr möjl. äv. allmännare: bräddörr. Twå panneel dörar til steen bygningen. Rudbeckius Dagb. 5 (1626). Fatab. 1932, s. 236. Lindström DödStud. 166 (1948).
-FYLLNING. (i fackspr.) av ramvärk l. lister o. d. omgivet fält i en panel (jfr pannå); jfr fyllning 1 c. Scholander I. 2: 173 (c. 1870).
-HAKE. (†) möjl. om hake avsedd att anbringas i fogar mellan panelbräder; jfr hake, sbst.2 1 n. Pannelskrufvar .. Pannel haakar. OxBr. 11: 698 (1637). Därs. 744 (1640). FörordnUtrVar. 1734, s. A 4 a.
-HYLLA, r. l. f. hylla som upptill begränsar en väggpanel. Vallgren ABCBok 145 (1917). jfr MeddNordM 1890, s. 60.
-HÖNA, f. [jfr d. panelhøne] (vard.) dam som icke blir uppbjuden på en bal o. d. (utan hela tiden får sitta på sin plats vid väggen); äv. om ”förkläde” på en bal o. d. Lundquist Småfl. 12 (1891). Flickorna och deras mammor eller målsmän, ”panelhönorna”. MNyblom hos Essén Än 53 (1921). ”Jag känner så få här”, .. ”jag får nog bli panelhöna hela kvällen.” Stjernswärd Snopp. 126 (1930).
-HÖNS. (vard.) panelhöna; numera i sht i pl. GHT 1895, nr 204, s. 1. Hanna dansade föga; hon föredrog att vara ett frivilligt panelhöns. Ossiannilsson Zangwill GhettBarn 176 (1908). Meissner GladSthm 37 (1939; om förkläden).
-MAKARE. [jfr mlt. pannelenmaker] (förr) person som hade till yrke att tillvärka paneler. EkonS 2: 274 (1897). ST(A) 1917, nr 5, s. 12.
-MÅLNING. konkret, om målning på panel. MeddSlöjdF 1899, 1: 25.
-RUTA, r. l. f. (icke i fackmässigt spr.) = -fyllning. Hedin Rev. 56 (1879).
-SKRUV. (†) möjl. om ett slags skruv använd vid tillvärkning av paneler. TullbSthm 12/12 1582. FörordnUtrVar. 1734, s. A 4 a.
-SOFFA. [av t. paneelsofa] (i sht förr) jfr -divan. AB 1890, nr 257, s. 4. Hellström TjusIdyll 276 (1938).
(2 d) -STEN. (†) byggn. möjl. om ett slags tegel till ett murvärk bildande en ornerad fris. Rothof 555 (1762).
-SÅG. [jfr t. panelsäge] (numera föga br.) snick. ett slags kort fogsvans; särsk. om dylik såg med tandning äv. framtill o. på ett stycke av ryggen. Dalin (1855). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 242.
(2 b) -SÄNG. (om ä. förh.) BoupptSthm 6/11 1658. Panelsäng, .. (dvs.) en säng med upp till takkransen uppbyggda gavlar. Karlson StåtVard. 151 (1945).
(2 a) -TAK. byggn. innertak av bräder; utom om ä. förh. numera i sht om dylikt tak gjort av panelbräder l. bestående av listvärk o. speglar. Broman Glys. 2: 273 (c. 1730). Bjälktaken (äro) dolda af målade paneltak (fr. 1600-talet). UpplFmT 16—18: 311 (1896). Fatab. 1907, s. 43. Erixon SkansenKultH 18 (1925).
(2 a) -TÄCKE. (†) = -tak. SvFmT 12: 146 (1905; efter ä. handl.).
-VIS, sbst. o. adv. (panel- 1764. panele- 15461550) (†)
I. till 1; sbst., i uttr. uti panelvis, på det sätt l. med det utseende som utmärker en panel. Skiffue dukar aff granth hollandz lerofft meth 3 breder vtkastade vdj paneleuiss. GripshR 1546—47. Fatab. 1907, s. 93 (1550).
II. till 2; adv.: med den uppdelning i flera bräden o. d. som utmärker en panel. Ekblad 25 (1764).
-VÄGG. av panel bestående (del av) vägg, vägg av panelbräder, panelad vägg. Svanberg RedLefn. 365 (1882). GustStil 29 (1926).
-VÄRK, n. (panel- 1551 (stavn. normaliserad), 1640 osv. panela- 15431564. panele- 15361720)
1) (profilerat) trävirke som bildar l. ingår i (ett rums osv.) panelning; panelning, panel. Psalt. 74: 6 (öv. 1536). Taaket med wäggarna war .. öf(ve)rstruket med eekefärga, och med förgyldt panelewärck zijradt. KKD 5: 165 (1710). ArbB 270 (1887; på vagnskorg). HantvB I. 1: 392 (1934).
2) [jfr motsv. anv. av ä. eng. panel] (†) sjömil. på vissa örlogsfartyg under 1500-talet; om (fyrkantiga) träluckor avsedda att sättas för skottgluggarna o. i mellanrummen mellan ”relingarna” o. relingsstöttorna (på förkastellen). SkeppsgR 1543. Därs. 1544.
B (†): PANELA-VÄRK, se A.
C (†): PANELE-VIS, -VÄRK, se A.
Avledn. (till 2): PANELA, se d. o.
PANELERA, v.; anträffat bl. i p. pf. -ad. [jfr d. panelere, t. panelieren] panela. TurÅ 1925, s. 183. Matsalen var panelerad ända upp. Munthe Torsd. 122 (1934). jfr: Väggarne .. voro .. panelerade med .. skifvor af alabaster. Frey 1850, s. 467; jfr panelning, sbst.2 2 b.

 

Spalt P 118 band 19, 1952

Webbansvarig