Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PALESTRA paläs3tra2 l. 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or (LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 3, osv.) l. (föga br.) -er (äv. att hänföra till sg. palestron, Hahr ArkitH 49 (1902)); l. (knappast br.) PALESTRON paläs4tron, n.; i best. anv. utan slutart.; pl. palestrer (äv. att hänföra till sg. palestra, se ovan).
1) om antika förh.: (till ett gymnasium hörande, av pelargångar omgiven) öppen plats för idrottsliga övningar (särsk. brottning o. knytnävskamp); skola för dylika övningar; stundom äv.: gymnasium (se d. o. 1). Pfeiffer (1837; äv. om gymnasium). En atlet, som med skrapan renar sig från palestrans dam. Upmark Lübke 156 (1872). Lönborg DikeEros 3: 122, Pl. (1937).
2) om nutida förh.: gymnastikhus l. gymnastiklokal; numera företrädesvis (i sg. obest., stundom äv. i sg. best.) om universitetets gymnastiklokal i Lund l. om det hus vari denna är inrymd. NF (1888). Mortensen Strindbg 85 (1931; i Lund).
Spalt P 73 band 19, 1952