Publicerad 1951 | Lämna synpunkter |
O- ssgr (forts.):
OTYSK. icke tysk; äv. pregnantare: som icke är genuint tysk. Det otyska Bondefolket (i Riga). LMil. 1: 542 (1685); jfr ondtysk. Mitt otyska uttal. Laurin 4Minn. 245 (1932).
OTÅGAD, p. adj. (otåga, pl.) [till tåga, efterbehandla garvat läder] (numera föga br.) garv. om garvat läder: icke efterbehandlad. BoupptSthm 27/3 1689. —
Avledn.: otåglighet, r. l. f. (†) häftighet, iver. Mannerskog, hvars tid och otåglighet ej tilläto honom en alltför noggrann läsning. Almqvist Smar. 112 (1845). —
OTÅLAMOD. [fsv. otholomodh] (†) brist på tålamod, otålighet. (Han) kunde af otolamodh icke lengre förbida. HH 20: 384 (c. 1640). Kling Spect. E 4 b (1735). —
Spalt O 1609 band 19, 1951