Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ORKIDÉ or1kide4 l. -ɟi-, r.; best. -n, äv. -en; pl. -er; förr äv. ORKID, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. skrivet orch-. -id 1800—1861 (: ängs-orchider). -idé 1896 osv. -idée 1835 (Orchidée-hus)—1928 (: orchidéekrukor))
Etymologi
[jfr d. orkidé, t. orchidee, eng. orchid; av nylat. orchideæ, pl. (Linné PhilosBot. 27 (1751)), bildat till lat. orchis (se ORKIS); eg. felaktig bildning (se under ORKIS)]
växt tillhörande familjen Orchidaceæ (Orchideæ). VetAH 1800, s. 115. De .. flesta orkideer leva i varma länder och växa .. fästade på trädens grenar. Lindman ViVårBl. 328 (1913). FoFl. 1943, s. 167. — jfr PARASIT-, ÄNGS-ORKIDÉ.
Ssgr: ORKIDÉ-ART. Fries Växtr. 209 (1884). —
-BLOMMA, r. l. f. En orkidéblomma har 6 kalkblad. Lindman ViVårBl. 329 (1913). —
-BLOMMANDE, p. adj. som har blommor liknande orkidéernas. Orkidéblommande dahlior. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 115 (1946). —
-DOFT. En bedövande orkidédoft. Östergren (1934). —
-DRIVHUS~02 l. ~20. —
-FAMILJ(EN). bot. familjen Orchidaceæ. LfF 1910, s. 109. —
-HUS. = -drivhus. SvTrädgFÅ 1835, s. 73. —
-KRUKA. kruka vari orkidéer växa. LAHT 1928, s. 880. —
-ODLARE. —
-ODLING. äv. konkret. Lindman ViVårBl. 328 (1913). 2NF 20: 896 (1914; konkret). —
-PLANTA, r. l. f. SvTrädgFÅ 1835, s. 73. —
-ROT. rot av orkidé. HbTrädg. 7: 218 (1883). —
-SLÄKTE. —
-VEGETATION. Orchidévegetationens yppighet. Uppl. 1: 92 (1902).

 

Spalt O 1294 band 19, 1950

Webbansvarig