Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MILITAR, adj.
Etymologi
[jfr ä. t. militar; av lat. militaris, krigs-, till miles, soldat. — Jfr MILITÄR]
(†) militär (se d. o. I). (Sedan Keith fallit i slaget vid Hochkirchen) blef dess Lik med alla Militare ärebevisningar begrafven. PT 1758, nr 89, s. 2.
Ssgr (†): MILITAR-BETJÄNT. = militär-betjänt; vanl. i pl. NAv. 31/1 1656, nr 2, s. 3. BoupptSthm 9/9 1686.
-PERSON. militärperson. RARP 10: 564 (1668). Delachapelle ExBook Föret. a 4 a (1669).
-SAK. = militär-sak. HSH 35: 170 (1635).
-STÅND(ET). (militars-) en särskild grupp på Riddarhuset bestående av adelns militärpersoner(?); jfr militär-stånd(et). Discourrerades om Militarsstondets platz i Riddarhuset. RP 9: 80 (1642).
-VÄSENDE. militärväsende. RP 5: 63 (1635). Widekindi KrijgH 443 (1671).

 

Spalt M 951 band 17, 1944

Webbansvarig