Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MANSKAP man3~ska2p, n. (HSH 31: 337 (1662) osv.) ((†) m. OxBr. 5: 319 (1625), RARP 7: 17 (1660)); best. -et (ss. m. -en); pl. (i fackspr.) = (VRP 1680, s. 21, osv.) ((†) -er Dalin (1853)).
Ordformer
(man(n)- 1521 osv. mand- 1521c. 1585. mans- 1617. -schap 1669. -schapp 1561. -skap 1521 osv. -skapp c. 17101730)
Etymologi
[fsv. manskaper, m.?, manskap, n.?; jfr d. mandskap, n., isl. mannskapr, m.; avledn. av MAN, sbst.2; i bet. II av mnt. manschap, manschop, i bet. III efter t. mannschaft]
I. (†) manlighet; duglighet. At i skyllen mig för en odugse karl, som hwarken mod eller manskap i sig hafwer. Peringskiöld Hkr. 2: 387 (1697). — särsk.: sexuell potens. Förmedels wärk och itt halft åhrs siukdom miste han sin Manschap. VDAkt. 1669, nr 173.
II. (†) tjänsteförhållande vari ngn står till en annan, undersåtlig lydnad, trohet; vanl. i sammanställning med huldskap l. troskap l. lydnad. G1R 1: 3 (1521). Lofvandes och svärjandes them huldskap, troskap och manskap. RA I. 1: 375 (1544). Sedan bleff honom och ther lydna och mandskap med vprächte händer tilsworet. Svart G1 18 (1561). RF 1719, § 12. Er far .. glömde aldrig den huldskap och manskap han svurit konung Albrecht. Gumælius Bonde 233 (1828).
III. om (den enskilde av ett visst) antal män l. människor.
1) (†) män; människor; invånare (i en stad l. ett land l. på en gård o. d.). BtHforsH 3: 40 (1660). Fahlu beståår af ett annseenligit Mannskap. HSH 40: 44 (1662). Ty dhet andra Hemmanet Hallan el(le)r Drefzeryd är alldeles uthan manskap. VDAkt. 1720, nr 243 (1712). Om någon båt var värd, at man then aldrig glömde, / Så var vist then, som tå (dvs. vid syndafloden) all verldsens manskap gjömde. JGHallman Vitt. 172 (1734); jfr 2.
2) i sht mil. o. sjöt. antal män som bilda en trupp l. fartygsbesättning l. ett arbetslag o. dyl. l. som tänkas komma i fråga för dylikt ändamål; särsk. med uteslutande av högre befälspersoner (officerare o. underofficerare). Underbefäl av manskapet. Vår inlenske manskap, hvilke den högste klenådh ähr som vi i vårtt ricke hafva. OxBr. 5: 319 (1625). I Förste Inträd föreställes Örlig Och Krijgz-Guden Mars til Hest, anquickande Manskapen til Krijgz-öffningar. Stiernhielm Lycks. 1 (1650, 1668). Kom han då inför paraden / Tvär och tung i högtidsdrägt, / Stod hans manskap hela raden, / Häpet, som ur sömnen väckt. Runeberg 5: 37 (1860). Det fast anställda manskapet (i armén) benämnes volontärer och anskaffas på grund af frivilligt aftal. Tingsten o. Hasselrot 5 (1902). Vid balkarna (i kojen) var manskapets vattentunna laskad. GHT 1905, nr 197 B, s. 3. — jfr ARBETS-, ARTILLERI-, BESÄTTNINGS-, BETJÄNINGS-, BEVAKNINGS-, BEVÄRINGS-, BRAND-, BÅT-, DEPÅ-, DREV-, ELDSLÄCKNINGS-, ENROLLERINGS-, ERSÄTTNINGS-, FLOTTNINGS-, FÖRDUBBLINGS-, FÖRSTÄRKNINGS-, HANDRÄCKNINGS-, HANDTVÄRKS-, INFANTERI-, INKVARTERINGS-, KADER-, KANON-, KAVALLERI-, KONSKRIPTIONS-, LANDTBEVÄRINGS-, LANDTVÄRNS-, LANGNINGS-, PATRULL-, PÅLNINGS-, SERVIS-, SJUKVÅRDS-, SKEPPS-, SLÄP-, SPRUT-, TRANSPORT-, TRÄNG-, UPPBÅDS-, VARGERINGS-MANSKAP m. fl.
3) (i fackspr.) om den enskilde individen i ett manskap (i bet. 2); i sht i pl. Dito Annoterades Stadsens Bösseskyttares Wåhr- och Reesepenningar till 10. manskap. VRP 1680, s. 21. Den då till förfogande stående personalen utgjordes av åtta officerare, en intendent, 32 manskap och 108 hästar. SvInsatsFinlFrihetskr. 57 (1928).
Ssgr (i allm. till III 2): MANSKAPS-ANSKAFFNING~020. SFS 1901, nr 104, s. 15.
-AVGÅNG~02 l. ~20. jfr avgång I 8 b. Stor manskapsavgång vid armén i höst. Upsala(A) 1927, nr 265, s. 2 (rubrik).
-BARACK. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 78. —
-FÖRLUST. VFl. 1912, s. 104. I fall, då med stridsoperationer endast direkt manskapsförlust för motståndaren åsyftats. Almquist VärldH 9: 71 (1934).
-KABYSS. sjöt. jfr kabyss 1. VFl. 1920, s. 65.
-KASSA. i sht mil. o. sjömil. kassa för manskapets räkning (bildad av överskott på marketenterirörelse m. m.). SFS 1911, Bih. nr 6, s. 29. Därs. 1914, s. 1269.
-KLASS. mil. o. sjömil. den kategori av militär l. civilmilitär personal som utgöres av manskap. FörslTjReglArm. 1885, 1: 187. Underbefäl av manskapsklass på stat. SFS 1915, s. 206.
-KOJ. sjöt. jfr koj 2. Wrangel SvFlBok 410 (1898).
-KÖK. Manskapsköket vid K. Svea lifgarde. PT 1902, nr 301 A, s. 3.
-LOGEMENT. KrigVAH 1887, s. 120.
-MÄSS. mil. o. sjömil. TT 1895, Byggn. s. 11. Marketenteribyggnad med underofficers- och manskapsmässar. 2NF 13: 1195 (1910).
-REKRYTERING. Manskapsrekryteringen vid armén. SFS 1908, Bih. nr 41, s. 37.
-RULLA, r. l. f. mil. SvInsatsFinlFrihetskr. 16 (1928).
-SADEL. Svenska arméns manskapssadel modell 1900 är försedd med vojlockskifvor. 2NF 32: 973 (1921).
(III 1) -SKRIVNING. (†) skattskrivning; jfr mantals-skrivning. (Kejsar Augustus) låter biuda på en stor beskattning eller manskaps skrifning, kring all werlden. Swedberg SabbRo 246 (1696, 1710).
-SKÅP. för förvaring av klädespersedlar m. m. i manskapslogement. 74 st. dubbla manskapsskåp. TLev. 1901, nr 19, s. 1.
-STYRKA, r. l. f. TjReglArm. 1858, 2: 276. Kunna vid truppförband vakanser i manskapsstyrkan icke fyllas genom rekrytering i vanlig ordning, må (osv.). SFS 1909, nr 13, s. 3.

 

Spalt M 265 band 16, 1942

Webbansvarig