| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LAPPMARK lap3~mar2k, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 1) -er.
1) urspr.: av nomadiserande lappar bebodd trakt inom vilken birkarlarna hade privilegium att uppbära skatt o. att driva handel med lapparna; sedermera: område som hyser nomadiserande lappbefolkning (o. för vilket gäller en undantagsställning, en särskild lagstiftning i förhållande till det övriga riket), särsk. om vart särskilt av de områden i vilka landskapet Lappland traditionellt är delat. Pijtha lappamarck. Almquist CivLokalförv. 3: 219 (i handl. fr. 1558). Lule lappmark. Hammarstedt NordMLapp. 9 (1911). Kålrötter .. gå också såsom trädgårdsväxt bra till ända uppe i lappmarkerna. Hellström NorrlJordbr. 442 (1917).
2) i sg. best., äv. (numera bl. i a nedan) i sg. obest., ss. benämning på samtliga av nomadiserande lappar bebodda områden, Lappland. UppsDP 26/9 1599. Dn. Henricus Finno Berättade att han war af h. F: N: förskickadh till Lapmarck. Därs. 19/11 1600. Prästerskapet i Lappmarken. Wallquist EcclSaml. 1—4: 307 (1786). BtRiksdP 1929, 1: nr 197, s. 1. — särsk.
a) (i fackspr.) i uttr. Lappmarks l. lappmarkens ecklesiastikvärk, stundom ecklesiastikvärket i lappmarken, om den sedan 1739 bestående kyrkliga inrättningen för spridande av kristen kultur o. upplysning i Lappmarken. Bergv. 2: 266 (1742). Ecklesiastikverket i Lappmarken. Gynther Förf. 3: 63 (1852). Lappmarks ecklesiastikverk. BtRiksdP 1929, 8Huvudtit. s. 502.
b) i uttr. svenska, norska, finska lappmarken; jfr 1. Den svenska Lappmarken. PrHb. 1: 495 (1884). Norska lappmarken. Hammarstedt NordMLapp. 10 (1911).
-FRIHET. (i fackspr.) jfr FRIHET 10 b. BtRiksdP 1872, Saml. 1. II. 2: nr 139, s. 15. Med de så kallade lappmarksfriheterna förstås vanligen sådana friheter, som till befordrande af lappmarkens bebyggande och odling blifvit .. den dit inflyttande befolkningen förunnade i afseende å utgörande af grundskatter och andra allmänna utskylder och besvär. Därs. 1873, I. 1: nr 18—19, s. 8. —
-FÖRSAMLING. kyrkoförsamling inom lappmark. Zetterstedt SvLappm. 1: 193 (1822). BtRiksdP 1929, 8Huvudtit. s. 512 —
-KYRKA. De första Lappmarks-Kyrkor blefvo uppbyggde i Carl d. IX:s tid år 1600. Zetterstedt SvLappm. 1: 193 (1822). —
-LAG, r. l. m. inom lappmark gällande speciell lag; numera särsk. om lag angående utsyning av viss skog inom Lappland (o. vissa andra områden). Cnattingius 79 (1875, 1894; om lag angående lapparnas rätt till renbete). Den så kallade lappmarkslagen, enligt vilken ingen avverkning får verkställas utan föregående utsyning av statens skogstjänstemän. SvSkog. 744 (1928). —
-PASTORAT. pastorat inom lappmark; särsk. om vissa pastorat i Lappmarken för vilka gälla vissa speciella bestämmelser rörande tillsättande av prästerlig tjänst. BtRiksdP 1901, 8Hufvudtit. s. 263. Af pastoraten (i Luleå stift) äro 5 s. k. lappmarkspastorat .., i hvilka domkapitlet tillsätter kyrkoherde. 2NF 16: 1349 (1912). —
-RÄNTA, r. l. f. (förr) lappskatt. Renbeteskomm. 1907, 2: 263 (möjl. efter handl. fr. 1752). (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 103 (1857). —
-VARA, r. l. f. i sht i pl. Staden (Luleå) utskeppar trävaror, lappmarksvaror, tjära, lax, m. m. IllSv. 2: 130 (1882).
Spalt L 293 band 15, 1939