Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
LÖJA löj3a2, sbst.2, f. l. r.; best. -an; pl. -or ((†) -er Linné Ungd. 2: 240 (1734), Broman Glys. 3: 611 (c. 1740)); i koll. anv. i bet. b äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) LÖJ löj4, f. l. r.; best. -en.
a) Alburnus alburnus Lin.; äv. koll. Ther (vid stranden) will iagh meeta lögor och åål. Rondeletius 51 (1614). LAHT 1886, s. 26 (koll.). Kvicka som löjor i vattnet. Bengts Vargt. 33 (1915).
b) Coregonus (Argyrosomus) albula Lin., siklöja; äv. koll.; utom i vissa trakter numera bl. i ssgr l. ss. mera tillfällig ellips för SIK-LÖJA. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 12 (1707; koll.). Landsm. 1926, s. 30 (koll.). jfr BLÅ-, SIK-LÖJA.
-FJÄLL. särsk. till a, om löjans fjäll, varav pärlessens framställes för tillvärkning av oäkta pärlor. Lilljeborg Fisk. 3: 261 (1889).
-GARN. (löj- 1897. löje- 1562—1889) löjnät. ArkliR 1562, avd. 12. Heidenstam Karol. 1: 302 (1897). —
-NÄT. (löj- 1853 osv. löje- 1723—1847) finmaskigt nät för fångst av löjor l. siklöjor. Tiselius Vätter 1: 111 (1723). —
-ROM. särsk. till b, om siklöjans rom, som användes för beredning av ett slags kaviar; äv. om dylik kaviar. Löjromm eller Svensk Kaviar. DA 1824, nr 2, Bih. s. 1. —
B (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): LÖJE-FISKE, -GARN, -NOT, -NÄT, se A.
Spalt L 1824 band 16, 1942