Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVITTEN kvit4en, sbst.1, r. l. m. (Sahlstedt osv.) l. n. (Möller 1: 328 (1745) osv.); best. =; pl. = ((†) -ter TullbSthm 11/9 1581 (: qwäder), Weise 217 (1697), Lissander Träg. 58 (1768); -tor Ahlich 144 (1722)).
Ordformer
(förr äv. q-. kvitten 1578 osv. qväder, pl. 1581. qveer, pl. c. 1645. — ss. förled i ssgr: kve(e)- 16421739. kved(e)- 15891814. kveden- 15381650. kvitt- 17221769. kväd- 16421698. kväden- 1582)
Etymologi
[av mht. quiten, t. quitte resp. mnt. quede (varav d. kvæde), motsv. fht. kutina, chut(t)ina, mht. kütten; av lat. cydonia (mala), vulgärlat. quudenæa (mala), av gr. κυδώνιον μᾶλον, ”äpple från Kydonia”, i anslutning till KYDONIA (namn på en stad på Kreta) ombildat av κοδύμαλον, eg. det i Mindre Asien inhemska namnet på frukten i fråga]
1) frukt av kvittenträdet, kvittenäpple; bl. a. användt i den äldre medicinen; äv. koll. BOlavi 26 a (1578). Syltede qwäder. TullbSthm 11/9 1581. Qvitten äro .. en kärnfrukt, som til formen liknar Äplen eller Päron, och är öfverdragen med ett fint fnugg. BBergius PVetA 1780, 1: 229. Kärnorna af Qvitten .. äro officinella och utmärka sig genom sin ymniga slemhalt. Düben Vextr. 160 (1841). Stora guldgula kvitten. Beyel Turk. 19 (1918).
2) träd l. buske av släktet Cydonia Tourn., särsk. Cydonia vulgaris Pers. (vanlig kvitten) o. Cydonia japonica Pers. (japansk kvitten). Rudbeck HortBot. 72 (1685). Laurell Träd 13 (1891). Dvärgträd av päron förädlas på stammar av kvitten. Sonesson HbTrädg. 221 (1926).
Ssgr: A (†): KVITT- (KVE-, KVED)-BRÖD, -PÄRON, -STAM, -TRÄ(D), -ÄPPLE, se C.
B (†): KVEDE- (KVEE)-OLJA, -ÄPPLE, se C.
C: (2) KVITTEN-BLOMMA, r. l. f. Nordforss (1805).
(1) -BRÖD. (kved- 16981739. kvitten- (kveden-) 16401928) [jfr t. quittenbrot] (förr) ett slags konfekt med kvitten ss. väsentlig beståndsdel. Linc. (1640; under melimeli). Om .. een drucken Menniskia .. åte Qwedenbröd, .. så sluto sigh ock Magan, och han befunne andre Dagen ther effter sig ingen Hufwudwärck hafwa. Hildebrand MagNat. 47 (1650). Dalin (1855).
(jfr 2) -BUSKE. Nisbeth (1870). Dvärgpäronträden förädlas på grundstammar av kvittenbusken. Sonesson HbTrädg. 274 (1926).
(jfr 1) -FRUKT. Hamb. (1700). Av kvittenfrukter lagas aromatisk marmelad och gelé. 3NF 12: 379 (1930).
(1) -FRÖ. kvittenkärna. BOlavi 42 a (1578). Gentz Lindgren 73 (1928).
(1) -GELÉ. AHB 92: 41 (1876).
(1) -GUL. av samma gula färg som mogna kvittenäpplen. Marklin Illiger 80 (1818).
(1) -KOMPOTT. AHB 92: 44 (1876).
(1) -KÄRNA, r. l. f. BOlavi 143 b (1578).
(1) -LAG, m. (†) dekokt på kvitten. BOlavi 19 b (1578).
(1) -LATVÄRG. (förr) Chesnecopherus RegIter B 4 a (1613). ÖoL (1852).
(1) -MOS. Linc. (1640; under cydonitem). Det är och godt, om man äter Qvitten-Moosz (när man har hicka). Roberg Beynon 143 (1697). Klint (1906).
(1) -OLJA, r. l. f. (kvede- 1589. kvitten- 16421894) [jfr t. quittenöhl] Berchelt PestOrs. G 6 b (1589). Qwitten Olia .. är myckit nyttigh och brukeligh til Magan. Månsson Åderlåt. 121 (1642). (Ekenberg o.) Landin (1894).
(jfr 1) -PÄRON. (kved- 16981797. kvitten- 17371847) [jfr t. qvittenbirne] päronliknande varietet av kvitten. ApotT 1698, s. 14.
(1) -SAFT. TullbSthm 15/5 1582. WoJ (1691).
(1) -SIRAP. (förr) Rålamb 14: 137 (1690). Dalin FrSvLex. 2: 136 (1843).
(1) -SLEM. erhållet ur kvittenkärnornas fröskal gm svällning i vatten. VetAH 1744, s. 94. Gentz Lindgren 73 (1928).
(2) -STAM. (kvitt- 17221754. kvitten- 1754 osv.) Päronträn, som .. ympas på Qvitt-stammar. Ahlich 152 (1722).
(1) -SYLT. Dalin FrSvLex. 1: 266 (1842).
(jfr 2) -TRÄD, förr äv. -TRÄ. (kvitt- 1722. kvitten- (kveden-) 1538 osv.) [jfr t. quittenbaum] = KVITTEN 2. VarRerV 56 (1538). Kjellin 641 (1927).
(1) -VIN. [jfr t. quittenwein] (i sht förr) beredt av kvitten. Roberg Beynon 193 (1697). Björkman (1889).
(jfr 1) -ÄPPLE. (kvitt- 1638 (: Qwedhäpleträ)1828. kvede- 1590. kvitten- (kveden-) 1579 osv.) (äppleliknande) frukt av kvittenträdet. VarRerV 56 b (1579). Insyltade qvitt-äplen. Weise 1: 158 (1769). Kihlman 2Skälmrom. 289 (1923).
Ssgr: kvittenäpple-kärna, r. l. f. Lind (1749; under qvitten-kerne).
-träd, förr äv. -trä. Franckenius Spec. F 2 a (1638). Lind (1749).
(1) -ÖGON, pl. (tillf.) påminnande om kvitten. Två små dåsiga kvittenögon. Heidenstam Alienus 1: 145 (1892).

 

Spalt K 3450 band 15, 1938

Webbansvarig