Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRUSBÄR krɯ3s~bä2r l. ~bæ2r, n.; best. -et; pl. =.
1) bär av krusbärsbusken; i pl. äv. koll. o. ss. namn på maträtt; jfr STICKELBÄR. Gröna, gula, röda, vita, släta, håriga, ludna krusbär. Palmchron SundhSp. 54 (1642). Krusbär med vispad grädde. PrHb. 2: 290 (1887). Krusbären skördas halfmogna, sedan de mjuknat och fått litet färg, snoppas i båda ändar, sköljas (osv.). Abelin MTr. 119 (1902). Högstedt KokB 579 (1920).
2) krusbärsbuske; jfr STICKELBÄR. Schroderus Dict. 126 (c. 1635). Franckenius Spec. F 4 a (1638). Krusbär (Ribes Grossularia) och Stickelbär (Ribes uva crispa) utgöra .. endast en art. Lundström Trädg. 1: 200 (1831). NormFört. 20 (1894).
Ssgr (Anm. I ssgr som äro namn på insekter, svampar o. d. betecknar förleden dessa ss. förekommande på krusbärsbusken)
B: (2) KRUSBÄRS-BLAD. —
(jfr 2) -BUSKE. buskväxten Ribes grossularia Lin., med krusiga blad; jfr STICKELBÄRS-BUSKE. Rålamb 14: 31 (1690). SvKulturb. 11—12: 94 (1932). särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. se ut som en krusbärsbuske i huvudet, vara krusig i håret. Kexél 1: 178 (1789). —
(1) -CHAMPAGNE. musserande krusbärsvin. Svederus Hlex. 192 (1869). Leufvenmark Vin. 2: 147 (1870). —
(1) -GELÉ. kok. —
(1) -GRÖT. kok. —
(1) -GURKA. trädg. (frukt av) gurkväxten Cucumis Anguria Lin., med små krusbärsliknande frukter. HbTrädg. 6: 70 (1876). —
(1) -KAKA. kok. —
(1) -KOMPOTT. kok. —
(1) -KRÄM. kok. —
(2) -MJÖLDAGG~02 l. ~20. [jfr eng. gooseberry mildew] trädg. parasitsvampen Sphærotheca mors uvæ (Schwein.) Berk., äv. kallad amerikansk krusbärsmjöldagg. LAHT 1905, s. 273. Därs. 1906, s. 294. —
(1) -PAJ. kok. —
(1) -SAFT. kok. —
(2) -STEKEL. zool. benämning på tvenne steklar som angripa krusbärsbusken; dels (äv. i uttr. stora krusbärsstekeln) Pteronidea ribesii Scop., dels (särsk. i uttr. lilla krusbärsstekeln) Pristiphora pallipes Lep. 2NF (1911). —
(1) -SYLT. kok. —
Spalt K 2970 band 15, 1938