Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLÖVERBLAD klø3ver~bla2d, sbst.1 (sbst.2 se KLÖVER, sbst.2 ssgr), förr äv. KLEVERBLAD, n. ((†) m. l. f. Sigfridi F 1 a (1619; sannol. felaktigt)); best. -et; pl. =.
1) blad av klöver (se KLÖVER, sbst.1 1); särsk. i jämförelser, med tanke på att klöverns blad äro trefingrade. Lælius Bünting Res. 1: 1 (1588). Guldsmeds-Stämpeln (på skeden är) gjord i form af et Klöfver-Blad. DA 1771, nr 286, s. 4. Weste (1807). Östergren (1930). — särsk. (†) i uttr. (sammansätta l. sammanfoga ngt) i form av l. i klöverblad, (sammansätta ngt osv.) så att en figur bildas som erinrar om ett klöverblads tre småblad. Warg 452 (1755). (På frånsidan av myntet ses) Trenne små vanlige vapnskjöldar i form af klöfverblad sammanfogade. 2VittAH 2: 46 (1787, 1791).
2) i oeg. o. utvidgad anv. av 1.
a) om avbildning av klöverblad (i bet. 1); äv.: föremål som mer l. mindre liknar ett dylikt blad. Björkegren (1786; under tierce-feuille). Weste (1807; om klöverblad ss. heraldisk figur). Balck Idr. 3: 62 (1888; om figur vid figuråkning på skridskor). — särsk.
α) byggn. av tre cirkelsegment bildad figur, trepass. Wirsén NDikt. 187 (1880). Wrangel Konststil. 24 (1897).
β) (†) om visst slags prydnadsföremål? Ett lititt hwitt kleffwerbladh, mett 3 duller, ther vdi 3 wipszer aff gull och perlor. HH 2: 19 (1548).
γ) (†) om tredelat redskap för gräddning av bakvärk o. d.? Meszingh .. 2 Pannor(,) 3 Klöfwerbladh. BoupptSthm 1689, s. 684 a.
b) (†) ss. växtnamn.
α) växt tillhörande växtsläktet Trifolium Tourn., klöver; särsk. om arten Trifolium pratense Lin.; jfr KLÖVER, sbst.1 1. Månsson Ört. 342 (1628). Bromelius Chl. 116 (1694). Lindestolpe FlWiksb. 38 (1716).
β) i uttr. gyllene klöverblad, om växten Anemone hepatica Lin., blåsippa; jfr KLÖVER, sbst.1 2 f. Franckenius Spec. B 4 a (1659). Bromelius Chl. 46 (1694). jfr GYLLEN-KLÖVERBLAD.
3) bildl., om samling av tre personer (ngn gg saker) som i ngt avseende höra samman. Brobergen 229 (1708; om tre trillingsystrar). Det klöfverblad af vetenskapliga snillen, som fäderneslandet är främst skyldigt denna ära (dvs. att det i fråga om den kemiska forskningen intager en rangplats bland Europas länder), Berzelius, Scheele och Bergman. Beskow i 2SAH 32: 25 (1859). Det klöverblad, som .. torde vara hans (dvs. Björnsons) mest älskade verk: ”Synnøve Solbakken”, ”Arne” och ”En glad gut”. Grimberg SvH 638 (1909). DN(A) 1931, nr 241, s. 26.
(1) -MÖGEL. bot. mögelsvampen Peronospora trifoliorum de Bary, vilken förstör klöverns blad. LB 2: 194 (1900).
B: (2 a α) KLÖVERBLADS-BÅGE. byggn. båge (se BÅGE, sbst.1 3) sammansatt av en rund- l. spetsbåge samt tvenne halva dylika, på vilka den förra vilar. GotlLT 1852, nr 43, s. 2. Hahr NordeurRenässArkit. 104 (1927). —
(1; jfr 2 a) -FORMAD, p. adj. formad ss. ett klöverblad. Lindqvist BakMoln. 10 (1911). Munthe IslamK 26 (1929). —
(1; jfr 2 a) -FORMIG. (-blad- 1872—1922. -blads- 1858 osv.) = -FORMAD. De klöfverbladsformiga bronzspännena. Hildebrand Hedn. 31 (1866). särsk. till 2 a α. En upptill klöfverbladsformig dörr-omfattning. Bergman GotlVisby 12 (1858). —
(1; jfr 2 a) -KORS. herald. kors vars armar avslutas med klöverbladsliknande figurer. Schlegel o. Klingspor Herald. 63 (1874). —
Spalt K 1525 band 14, 1936