Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KARST kar4st, r.; best. (i bet. 2, 3) -en; pl. (i bet. 2, 3) -er32.
geol. o. geogr.
1) ss. förled i ssgr: av det slag som förekommer i l. är karakteristiskt för kalkstensplatån Karst; se KARST-ARTAD, -BILDNING, -FORMATION.
2) elliptiskt för: karstformation. (Två naturtyper) ge alvaret (på Öland) dess karaktär: grusalvaret och karsten. TurÅ 1921, s. 76.
3) elliptiskt för: karstområde. Hagman FysGeogr. 63 (1903). Wippachdalen .. utgör den bekvämaste trafikleden över karsten till Laibach. Ymer 1919, s. 55.
(1) -BILDNING. eg.: för kalkstensplatån Karst karakteristisk topografisk bildning; benämning på för karstområden karakteristisk topografisk bildning åstadkommen gm vattnets upplösande invärkan på kalken; vanl. i pl. Nathorst JordH 386 (1890). SvUppslB 15: 62 (1933). —
(2) -FENOMEN. Nathorst JordH 388 (1890; i fråga om jämtländska förh.). Hagman FysGeogr. 63 (1903). —
(2) -LANDSKAP~02, äv. ~20. Nathorst JordH 386 (1890). Rönnholm o. Moberg Carlson 2Skolgeogr. 28 (1932). —
Spalt K 620 band 13, 1935