| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTECKNA in3~tek2na, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) rita l. teckna l. måla (ngt på ngt), teckna in; särsk. (i sht i fackspr.): inlägga l. införa (ngt på karta l. ritning o. d.). NF 1: 748 (1876). Inteckning af terrängens ytformer på .. kartan. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 1, Bil. nr 5 a, s. 12. Kjellin Troili 2: 67 (1917). — särsk. (†) bildl. (Romarna blevo) the Hedniske Gudar .. tilgiffne. Men skulle the fuller kunna thet brännemärcket (dvs. minnet om en enda gud) som Naturen vthi them intecknat hafwer, aldeles vthstryka? Sylvius Mornay 59 (1674).
2) inskriva, skriva in.
a) (numera knappast br.) med sakobj.: införa l. inskriva l. anteckna (ngt i bok, längd, förteckning o. d.); förr äv. allmännare: anteckna, uppteckna, uppskriva; vanl. med av prep. i inledd bestämning angivande bok o. d. vari ngt inskrives. (Kyrkan har uppburit en viss summa) af det dee gode herrer intecknat hafwa i booken domkyrckian tillhielph. BtÅboH I. 1: 110 (c. 1630); jfr γ. Tå nu the Christnes hoop dageligen förökades, så at och någre aff Prästerna inteknade sine Nampn bland the Christne .., så (osv.). Schroderus Os. 1: 21 (1635); jfr b α. En bok, uti hvilken katechumeners namn intecknas. NoraskogArk. 5: 187 (1661). Widekindi G2A 382 (c. 1676; efter handl. fr. 1617). Wallin Bref 212 (1849). — särsk.
α) (†) i uttr. inteckna (ngt) till minnes, teckna (ngt) till minnes. Tå skal i Längden inteknas til minnes, hvem borto är. Gustaf II Adolf 19 (c. 1620).
β) (†) med avs. på händelse: uppteckna. (Och) är Ezechiæ teckn, at Solen hafwer gådt några grader tilbaka, intecknadt vthi the Babyloniers och Persiske wijse Mäns Chrönikor. Sylvius Mornay 493 (1674). Lifvets Engel (har) i sin bok ej ännu af honom intecknat en enda god handling. Palmblad Nov. 2: 84 (1819, 1841).
γ) (†) övergående i bet.: skriftligt förbinda sig att betala l. erlägga (ngt), ”teckna” (ngt). Schroderus Uss. I 2 a (1626). RARP 1: 113 (1629). Gyldengren .. sende en Zedel neder på Ridderhusett att intekna 50 Rd. till dess bygning. Därs. 4: 80 (1647).
δ) (†) (med bindande värkan) införa l. inskriva l. inregistrera (ngt i offentligt register l. protokoll o. d.); jfr 3. Läre-Brefwet .. skal intecknas vthi Embetzens Bok i theras Gille. Stiernman Com. 1: 787 (1621). (Rusthållarna skola) til ingen deel .. hafwa at befara någon annan Skattlägning på samma Torp, eller inteckning i Cronones Jordeböcker. Förordn. 5/1 1684, § 15. LBÄ 36—38: 162 (1800).
ε) (†) ss. vbalsbst. -ning, konkret (jfr 3 c, d): ngt som antecknats, anteckning, uppteckning. (Av kyrkan) Ähr vpburet, efter bokens jnteckningh, af de wällborne herrer .., som förähret hafwa till domkyrckiones vprettelsse desse effter:ne (pänningar). BtÅboH I. 1: 110 (c. 1630).
b) (numera knappast br.) med personobj.: uppteckna l. uppskriva l. inskriva namnet på (ngn i en förteckning l. ett register o. d.). Gustaf II Adolf 29 (c. 1620). Ingen annan, än rätter förläggare, må inlåta sig i handel om jern med en inteknad förlagtagare (dvs. som i bärgstingsdomboken står antecknad ss. mottagare av förlag av ngn). Bergv. 2: 444 (1748). (I vakten skall bl. a. finnas) en vaktlistebok, hvari .. intecknas vaktens personal med angifvande af befälets fördelning (m. m.). TjReglArm. 1889, s. 312. — särsk.
α) (†) övergående i bet.: (gm att inskriva namnet på ngn) upptaga (honom) ss. medlem av ett samfund o. d. Han (dvs. biskop Avitus) döpte en stoor hoop Judar .. och inteknade them vthi Kyrkiones Gemeenskap. Schroderus Os. 2: 154 (1635). Hr Höpken .. betygade Academiens fägnad öfver den heder, hon nu hade, at få intekna honom (dvs. Tourlon) bland sina ledamöter. VetAP 1: 62 (1739).
β) (†) refl.: anteckna sig (för ett visst företag l. syfte); äv.: inskriva sig. En stor dehl af de förra Participanter (i tjärkompaniet hava) til Tiärans inlösen och närwarande förskått sigh intecknat. Stiernman Com. 3: 959 (1672). Som jag gorde mig hopp om det Hammarschiöldianiska Stipendium, ty lät jag mig ibland de Studerande af Ost-giötha nation inteckna. VDAkt. 1749, nr 316.
γ) (†) övergående i bet.: inräkna l. medräkna (ngn i ett antal l. en kategori). (I Nyköping får icke finnas) uthöfwer tijo Mäster-Skräddare .. med Åldermannen, som i thetta tahl intecknas skall. Stiernman Com. 1: 346 (1587). jfr: Det längsta man synes kunna gå med Kroppars intecknande til Mineral-Riket, är til Matjorden .. och nyssnämde Slagger, såsom tvänne extrema. Cronstedt Min. 250 (1758).
3) [eg. specialfall av 2 a δ] i sht jur. om domstol: inregistrera l. inskriva ärende rörande ngns rätt till annans egendom (vanl. fastighet) i ändamål att bereda säkerhet för denna rätts bestånd; med obj. betecknande dels egendomen i fråga, dels fordringsrätt l. annan rätt som på detta sätt tryggas, dels skriftlig handling rörande dylik rätt; ss. vbalsbst. -ning ofta med av prep. i (jfr under a, c nedan) inledd bestämning angivande den egendom rörande vilken dylik inregistrering äger rum. Låta inteckna ett hyreskontrakt. Laga inteckning. Abrahamsson 344 (1726; efter handl. fr. 1682). De inteckningar och vpbud, som på det öfverståndne Tinget kunna vara giorde. Dens. 355 (1726; efter handl. fr. 1701). Låta inteckna sin fordran i Rätten. Sahlstedt (1773). Boets Fastigheter varda Jntecknade til säkerhet för Barnens innestående Arf. BoupptVäxjö 1792. Hof-rätts beslut, rörande inteckning i fast egendom. SFS 1827, SärskBl. s. 233. Fullgode inteknade reverser. ReglHypothSkånJordäg. 1833, s. 12. Såsom intecknad skuld kunna äfven grundskatterne betraktas. Agardh o. Ljungberg II. 1: 235 (1854). Inteckning i fartyg. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 25, s. 3. Björling CivR 82 (1907). — särsk.
a) med obj. betecknande fordran l. skuld samt med av prep. i (jfr c) inledd bestämning angivande den egendom i vilken panträtt grundats gm inskrivning i rättens protokoll. I alla fall måste gården vid auction stiga vida öfver den deri inteknade summan. Calonius Bref 115 (1795). Ett bref (anlände) från ett handelshus .., som uppsade ett lån af betydenhet, intecknadt i Sorrbypark(s egendom). Carlén Repr. 473 (1839). Högberg Baggböl. 1: 119 (1911).
b) (i sht i icke fackmässigt spr.) oeg., övergående i bet.: upptaga lån o. trygga detta gm inteckning i (egendom), pantförskriva (egendom). Holmberg 1: 1046 (1795). Egendom som är intecknad för en summa af etc. Weste (1807). (Han fick vid skilsmässan) djupt inteckna Ekbacken för att köpa sin fru en vacker livränta. Siwertz Sel. 1: 160 (1920). Rossvik var intecknat upp över skorstenarna. Oterdahl En 68 (1927). — särsk. (tillf.) bildl. (jfr c slutet). Arbetet kunde .. icke, äfven om hans tid varit mindre intecknad, fortgå i samma raska följd som fordom. Landsm. VII. 1: 26 (1888).
c) ss. vbalsbst. -ning, konkret (jfr d, 2 a ε) om den pantförskrivning resp. panträtt som gm inskrivning i rättens protokoll göres resp. grundas; ofta med av prep. i (jfr a), stundom på inledd bestämning angivande den egendom rörande vilken pantförskrivning resp. panträtt göres resp. grundas. Första inteckning, inteckning som i första hand medför förmånsrätt till betalning i den intecknade egendomen. Hava inteckning i ett hus. Taga inteckning i sitt hus. Schmedeman Just. 1226 (1688). En viss Grannqvinna säjer sig ha intekning på min Mors grund. Dalin Arg. 2: 372 (1734, 1754). Där är 1000 Riksdalers inteckning uti hans egendom. Widegren (1788). Döda en Inteckning. Nordforss (1805). Egendomen häftar för inteckningar till ett belopp af 355,000 fr. Westee (1842). Fördelning af köpeskillings-återstod mellan två likställda inteckningar. 1NJA 1874, s. 19. Inteckningar underlätta köp. SvD(A) 1916, nr 305, s. 13. — jfr BOTTEN-, FASTIGHETS-, FÖRLAGS-, TOPP-INTECKNING. — särsk. bildl. (jfr b slutet). Mitt hjerta, min utvalda mamsell, är ett hypotek, som endast tillhör hennes person, och uti hvilket hon fått laga inteckning, ifrån den första stunden jag hade den äran. Kexél 1: 64 (1776). särsk. (vard., idrott.) i uttr. få inteckning i ett vandringspris o. d., gm att vinna ett vandringspris en l. flera gånger få viss (för varje gång allt större) utsikt att bliva den slutlige innehavaren av detsamma. (Han) fick .. sin andra inteckning i vandringspriset. SvD(A) 1929, nr 20, s. 14.
d) (i sht i icke fackmässigt spr.) ss. vbalsbst. -ning, konkret (jfr c, 2 a ε): fordringsbevis på grund av vilket panträtt i viss egendom grundats gm inskrivning i rättens protokoll. Smedman Kont. 7: 43 (1874). Fattiga krakar som ville betala med inteckningar, naturligtvis löpande utan ränta. Strindberg Skärk. 170 (1888). 3NF (1929).
-BAR, adj. om egendom: som kan intecknas, som kan bliva föremål för inteckning. Inteckningsbar egendom. TT 1897, Byggn. s. 30. —
-BEVIS.
1) av domstol å ingiven handling tecknat bevis om på grund av handlingen fastställd inteckning l. med denna vidtagen åtgärd. VDAkt. 1792, nr 361. SvUppslB (1932).
-BOK. vid underrätt förd bok över vid rätten i fråga meddelade inteckningar m. m. SFS 1875, nr 70, s. 1. Stockholms rådstufvurätts inteckningsbok för fartyg. 2NF 36: 645 (1924). —
-DOMSTOL~20 l. ~02. underrätt där inteckningsärenden handläggas. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 27, Bil. s. 60. —
-FÖRMÅN. (†) på grund av inteckning vunnen förmånsrätt i annans egendom. Calonius 4: 314 (1797). AdP 1800, s. 251. —
(3 c) -FÖRNYELSE. jfr FÖRNYELSE 3 b. Schrevelius CivR 2: 257 (1847). SFS 1883, nr 16, s. 2. Björling CivR 84 (1907). —
-FÖRSÄKRING. försäkring mot den risk en långivare kan löpa att en fordran med gm inteckning grundad panträtt i fast egendom icke blir till fullo betald. NF 5: 736 (1882). BonnierKL (1924). —
-HANDLING. skriftlig handling, i sht fordringshandling, på grund av vilken inteckning beviljats l. sökes. SFS 1883, nr 16, s. 2. —
-INSTITUT(ET). sammanfattning av de rättsregler som gälla för inteckning; jfr INSTITUT 2 slutet. NF 7: 727 (1883). Bidrag till inteckningsinstitutets historia. Benckert (1920; boktitel). —
-KOSTNAD. kostnad för inskrivning i underrätt av ärende rörande pantförskrivning av ngns egendom. Lagfarts- och inteckningskostnad betalas af köparen. Advokaten 283 (1902). LAHT 1908, s. 113. —
-MEDGIVANDE~0200, n. å skuldebrev o. d. tecknat medgivande att inteckning i viss egendom på grund av skuldebrevet osv. får äga rum. SFS 1913, s. 762. —
-PROTOKOLL. vid underrätt fört protokoll över vid rätten meddelade inteckningar m. m. PH 2: 845 (1730). SFS 1927, s. 122. —
(jfr 3 d) -REVERS. fordringsbevis som intecknats. PT 1908, nr 200 A, s. 3. SFS 1909, Bih. nr 93, s. 3. —
-RÄTT, r. l. m.
1) gm inteckning vunnen panträtt. Bergv. 2: 114 (1739). Intekningsrätten uppkommer genom inskrifning i intekningsprotokollet. Schrevelius CivR 2: 278 (1847). SFS 1901, nr 26, s. 5.
2) sammanfattning av gällande bestämmelser rörande inteckning. Äldre inteckningsrätt. HT 1923, s. 71 (rubrik). —
(3 c o. d) -SÄKERHET~200 l. ~102. för lån ställd säkerhet bestående av inteckning i viss egendom. SFS 1830, s. 126. Lån mot inteckningssäkerhet. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 1. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. Söndersplittring af mantalen är .. ej utan olägenheter redan i vårt nuvarande lagfarts- och inteckningsväsende. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 37, s. 31. —
-ÄRENDE. ärende rörande inteckning. 1NJA 1874, s. 53. SFS 1875, nr 42, s. 28. SvUppslB 13: 1178 (1932).
Spalt I 963 band 13, 1933