Publicerad 1929 Lämna synpunkter GLUTTRA, v., anträffat bl. i pr. ind. sg. -ar. Etymologi [avledn. av GLUTTA] (†) se, titta. Han .. gluttrar vida omkring. Björner Fridth. 34 (1737; isl.: skygnist). Spalt G 598 band 10, 1929 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se