Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FRAD, n.; l. FRADA l. FRÅDA, r. l. f.; best. -an.
(†) fradga, skum. OPetri 1Post. 81 a (1528). Konungen j Samaria är förswunnen, lijka som fradhan på watnena. Hos. 10: 7 (Bib. 1541). (Den sjuka) frustrade sampt skut fra med munnen. VDAkt. 1735, nr 505. Möller (1745).
B: FRADE-HATT. [sv. dial. frahatt] blåsa av fradga (kring munnen på människa l. djur). BOlavi 14 a (1578). VRP 11/8 1737.
FRADIG, adj. [fsv. fradhogher] fradgig, fradgande. BOlavi 40 b (1578). Linc. (1640; under spumatus o. spumosus).
Spalt F 1275 band 8, 1925