| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FOLKSKOLA fol3k~skω2la, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
skola avsedd att meddela elementär undervisning åt hela folkets o. särskilt de bredare samhällslagrens barn; för dyl. skola avsedd byggnad l. lokal. Folkskolan som bottenskola. Folkskolans överbyggnader. Att .. (ngt) så kalladt Seminarium .. oförtöfvadt må påtänkas till bildande af skickliga Lärare så väl vid Trivial som de så kallade FolkSkolorne. Leinberg Skolv. 2: 22 (1802). I hvarje pastorat bör finnas en eller flere folkskolor, antingen fasta eller flyttbara. BtRiksdP 1840—41, IV. 2: nr 190, s. 9. Folkskolans vän. (1884; tidskriftstitel). De första egentliga folkskolorna på landet härröra från .. (G. II A:s) tid. Lagerstedt SvUppfH 23 (1903). Den allmänna barnundervisningen i riket meddelas i folkskolan, som innefattar småskola, där den grundläggande undervisningen meddelas, och egentlig folkskola, där undervisningen fullföljes och avslutas. SFS 1921, s. 1613; jfr a. — särsk.
a) om den högre avdelningen av folkskolan (från o. med tredje årsklassen), den egentliga folkskolan; motsatt: småskola. Normalpl. 1878, s. 3.
b) i uttr. mindre folkskola, skola där samtliga årsklasserna bilda en läraravdelning som undervisas av lärare med småskollärarexamen. SvLoF 265 (1901). De allmänna folkundervisningsanstalterna äro av tre huvudslag: folkskolor, mindre folkskolor och småskolor. Flodström SvFolk 161 (1918).
c) i uttr. högre folkskola, ett- till fyraårig daglig skola som utgör överbyggnad på folkskolan o. avser att meddela ett högre mått av allmänt medborgerlig o. praktisk bildning. SFS 1858, nr 31, s. 2. Den högre folkskolan må .. kunna anordnas antingen såsom allmän högre folkskola .. eller såsom yrkesbestämd högre folkskola. Därs. 1918, s. 2951.
1) folkskoleklass. Maximum borde vara 40 barn för en folkskoleafdelning. Arcadius Folksk. 21 (1903).
2) om den avdelning av skolöverstyrelsen som har överinseendet över landets folkskoleväsen; jfr -ÖVERSTYRELSE. SFS 1918, s. 3228. (Skol-)överstyrelsens tre avdelningar: läroverksavdelningen, folkskolavdelningen och yrkesskolavdelningen. Därs. 1919, s. 2357. —
-AVGIFT~20 l. ~02. SFS 1846, nr 7, s. 3. Genom k. kungörelsen d. 13 Mars 1846 bestämdes, att af den till statsverket ingående s. k. personliga skyddsafgiften skulle, under benämning af folkskoleafgift, halfva beloppet, eller 12 skillingar banko för man och 6 skillingar banko för qvinna (sedermera, enligt k. kungörelsen d. 17 Maj 1861, 40 öre för man och 20 öre för qvinna), tillfalla de respektive församlingarna för att användas till folkundervisningen. NF 4: 1568 (1881). BtRiksdP 1920, 4: nr 291, s. 6. —
-BILDNING. gm folkskolan meddelad bildning. TFolksk. 1848—49 (i titeln). De ega vanlig folkskolebildning. DN 1894, nr 8870 A, s. 2. —
-BYRÅ. ecklesiastikdepartementets avdelning för ärenden rörande folkskolan. LärovKomBet. 1884—85, 1: 366. Folkskolebyrån inom Ecklesiastik-departementet upprättades år 1864. Rundgren i 3SAH 2: 61 (1887). —
-DIREKTION.
1) (i Finl.) direktion som förestår ledningen av folkskolorna inom ett distrikt; jfr -STYRELSE, SKOL-RÅD. FFS 1866, nr 12, s. 8.
2) benämning på den gemensamma styrelsen för Sthms samtliga folkskolor. Folkskoleväsendet (i Sthm) handhaves av Stockholms folkskoledirektion jämte de territoriella församlingarnas skolråd. BtRiksdP 1917, 5: nr 19, s. 3. —
-DISTRIKT. LärovKomBet. 1884—85, 1: 173. Varje församling utgör i regel ett folkskoldistrikt, vars beslutande myndighet är kyrkstämman. Flodström SvFolk 161 (1918). —
-FLICKA. —
-GOSSE. —
-HUS. —
-INSPEKTÖR. tjänsteman med uppgift att handhava inspektionen av folkskolorna inom ett visst område. RiksdP 1853—54, Bondest. 1: 574. SFS 1892, nr 125, s. 1. —
-LÄRARINNA. jfr FOLKSKOLLÄRARE. BtRiksdP 1865 —66, IV. 1: nr 66, s. 41. Flodström SvFolk 162 (1918). —
-POJKE. —
-SAL. AB 1894, nr 43, s. 3. Folkskolesal (bör) beräknas för 40 à 42 lärjungar. 2NF 25: 1113 (1917). —
-SEMINARIUM. [elliptiskt för FOLKSKOLLÄRAR- l. FOLKSKOLLÄRARINNE-SEMINARIUM] seminarium för utbildande av manliga l. kvinnliga folkskollärare. SvT 1878, nr 1, s. 3. För närvarande finnas 15 statens folkskolseminarier, 9 för manliga och 6 för kvinnliga lärjungar. Flodström SvFolk 162 (1918). —
-STADGA, r. l. f. RiksdP 1853—54, Bondest. 1: 302. 1842 års folkskolestadga (förblev) gällande intill år 1882. Rundgren i 3SAH 2: 60 (1887). —
-STYRELSE. i vissa städer: lokal styrelse för folkskoleväsendet; jfr SKOL-RÅD. HdlGbgFolkskVäs. 1858, s. 4. —
-UNDERVISNING~1020. SFS 1862, nr 15, s. 2. Dem, som endast fått åtnjuta en ytterst torftig folkskoleundervisning. NerAlleh. 1871, nr 53, s. 2. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. BtRiksdP 1853—54, IV. 1: nr 174, s. 5. Folkskoleväsendet i Stockholms stad .. ombesörjes dels af en för samtliga folkskolorna derstädes tillsatt Öfverstyrelse, dels af åtta särskilda Skolstyrelser. SFS 1861, nr 56, s. 1. —
-ÖVERSTYRELSE ~10200. (förr) jfr -AVDELNING 2. AB 1894, nr 2, s. 2. Överinseende över landets hela folkskoleväsende äger den år 1913 upprättade K. folkskolöverstyrelsen. Flodström SvFolk 162 (1918).
Spalt F 1094 band 8, 1925