Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FETALIE, r. l. f. (GR 2: 164 (1525), BtÅboH I. 4: 65 (1629)) l. n. (UrkFinlÖ II. 1: 118 (1593)); best. (ss. r. l. f.) -en (GR 11: 11 (1536), L. Paulinus Gothus Stiernsköld I 2 a (1628)); numera bl. pl. fetalier feta4lier, äv. 0302 (Celsius G1 2: 313 (1753: fetaljer) osv.) ((†) -ere Tegel G1 2: 136 (i handl. fr. 1541));
förr äv. FETALIA, r. l. f.; best. -an (Schroderus Comenius 431 (1639)). Anm. Former på -ia (-ie, -je) äro möjl. stundom att fatta icke ss. sg. utan ss. n. pl.
Ordformer
(fetalie (feth-) 1525 osv. fettalie 1526 (: fettalie oxsar) — 1626. fätalie c. 1585. fetalje 1753—1846, 1906 (arkaiserande). fetale 1542. fit(t)al(l)ie 1539—1629. fet(t)a-lia 1523—1755. fltalia 1526—1622. fetal 1741. fatalje 1836 (: fataljevarer))
Etymologi
[fsv. fetalia, fetalie, fiittalia, fetal, n. pl.?, livsmedel; jfr sv. dial. fital (Gotl.), fettal (Södermanl.), d. fetalje, sg.; av mnt. vitalie, vetalie, vittalie, pl., av lat. victualia, pl. (se VIKTUALIER)]
(numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) livsmedel, matvaror; numera bl. i pl.; i senare tid genom folketymologisk anslutning till FETT särsk. om livsmedel ur djurriket; förr äv. kollektivt i sg.: proviant. GR 1: 63 (1523). Ööl och annen fetalie. Därs. 2: 164 (1525). Så togho the .. alla fetalia och drogho sina ferde. 1Mos. 14: 11 (Bib. 1541). The Romares skepp woro swårlastadhe aff Proviant och Fettalie. Schroderus Liv. 583 (1626). Fetalier, (Fettvaror). Jungberg (1873). Folket (i Italien) .. kan .. utföra fetalier i mängd. Roth 1Geogr. 207 (1886; om livsmedel ur djurriket). Sitt .. husbehof af semla, korn och vin, fetalje och silfver. Högberg Vred. 3: 74 (1906; arkaiserande). — jfr SKEPPS-, ÖVERLOPPS-FETALIE.
Ssgr: A: FETALIE-BOD. (†) förrådshus; särsk. för livsmedel. Barckhusen Cotossichin 139 (1669). (Vid Lunds domkyrka låg fordom bl. a.) ”fetalie-bodarne”. Ahnfelt StudM 1: 225 (1857). —
-BRODER. [efter mnt. vitalienbrodere, pl., sjörövare. Anledningen till benämningen torde vara den att sjörövarna gm sjöröveriet ansågos i första hand skaffa sig sitt uppehälle] hist. i sht i pl.: benämning på sjörövare som höllo till i Östersjön o. Nordsjön i slutet av 1300-talet o. början av 1400-talet; jfr FETALIAN, VITALIAN. (Sjörövarna) kallades Ffetaliebröder, ther aff at the lopo til siöös och hemtade fetalie. OPetri Kr. 150 (c. 1540). Rydberg i SvTidskr. 1873, s. 497. —
-LÖSA. (†) proviantbrist. HB 1: 196 (1572). —
-PERSEDEL l. -PERSEL l. -PARTSEL. (fetalj- 1568) (†) i pl.: matvaror. GR 17: 586 (1545). VDAkt. 1711, nr 280. —
-SAK. (†) = -PERSEDEL. VDAkt. 1671, nr 154. Därs. 1730, nr 453. —
-VARA. (numera föga br.) i sht i pl.: livsmedel. GR 25: 245 (1555). Widmark Helsingl. 1: 110 (1860). särsk. om fettvaror. Lind (1749). Synnerberg (1815).
B (†): FETALJ-PERSEDEL, se A.
Avledn.: FETALIA, v. vbalsbst. fetaling, fetalning (konkret: GR 3: 169 (1526), BtFinlH 3: 311 (1555)). [efter mnt. vitalien] (†) förse med livsmedel, proviantera; äv. refl. GR 3: 251 (1526). Tegel G1 1: 31 (1622). särsk. i förb. fetalia ut, utrusta med proviant. GR 10: 287 (1535). Därs. 29: 596 (1559). jfr UT-FETALIA. —
FETALIAN, m. hist. fetaliebroder, vitalian. OPetri Kr. 153 (c. 1540). OoB 1892, s. 462. —
FETALIANT, m. (†) fetalian. PJAngermannus Vthl. 38 (1623).

 

Spalt F 482 band 8, 1924

Webbansvarig