Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FERNISSA färnis4a l. fær-, sällan 3~20 l. 032, v. -ade ((†) p. pf. fernisst VDAkt. 1677, s. 316). vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) till FERNISSA, sbst. 1: överdraga l. bestryka (ngt) med fernissa. Fernissat golv. Fernissa en målning. Så wele wij att Samme Chraen skal .. flittigdt förmåles och wäl färniszes. Johan iii (1588) i HB 2: 223. Miniatursk. 87 (1784).
2) bildl., till FERNISSA, sbst. 2; särsk.: giva ett (blott) yttre (vackert) sken (av ngt); i sht i p. pf. Gratie är visserligen icke den fernissade anständighet, som man förvärfvar sig i Hufvudstadens cerkler. Polyfem IV. 21—22: 7 (1811). Allt som var falskt, fernissadt, uppstyltadt, osundt och onaturligt, .. allt sådant hade i .. (B. E. Malmström) en oförsonlig fiende. Kullberg i SAH 41: 90 (1866). De lätt omarbetade och götiskt fernissade (dikterna) Elden och Herthas barn. (Schück o.) Warburg Huvuddr. 3: 131 (1918).
FERNISSA UPP010 4, äv. OPP4. (i sht vard.) snygga upp (ngt) gm (ny) fernissning. (Han) fernissade opp den gamla kistan. Nyblom Twain 2: 99 (1874). jfr UPPFERNISSA. —
Spalt F 468 band 8, 1924