Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRKEREN (förke´ren Weste), n., l. FÖRKERT, n.
(†) ett slags brädspel. Then Hustru som tu hafwer sittit til faatz medh och spelat Förkiärn. Lindner Tijdhfördr. 11 (1641). De togo fram brädspelet .. och började en lång Dispute, antingen de skulle spela Dame, Verkern eller Schuster. Posten 1769, s. 797. Wetterstedt Mut. 98 (1832). — bildl. i uttr. spela förkeren, särsk. dels: förlora, dels övergående i bet.: bedraga (ngn); jfr FÖR-KERA 2. På werlden ey sätt tin troo, / Hon spällar förkära. Forsius Spec. C 5 b (1620). Lyckan haffuer .. spelt medh honom verkeren. ALaurentii Ciegler 88 (1620). Din anslag haa fallerat. / Så hafuer du förkehren spelt. / Kätter haa triumpherat. Wivallius Dikt. 76 (1631).
Spalt F 2792 band 9, 1927