Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXERCITIUM äk1sersit4sium l. -är- l. -ær-, n.; best. -iet; pl. -ier; l. EXERCITIE -sit4sie, r.; best. -ien; pl. -ier.
a) (numera bl. ngn gg arkaiserande) kroppsövning, idrottsövning o. d.; särsk. (vanl. kollektivt i pl.) om (för en kavaljer erforderliga) övningar i fäkt-, dans- o. ridkonst (ävensom i talandet av främmande levande språk); äv.: kroppsrörelse, motion o. d. (Rådet föreslog) nödige Adelige Exercitier här j Stockholm, med allahanda Ridderlige speel och öffninger, såsom wore en Fechtschola, en Ridschola och en Dantzeschola; Och att här skaffades wedh handen en Språkmästere j allahanda bruklige Språck. RARP 3: 8 (1636). Jag behöfver intet att exercera mig på bollhuset nu, fördy slåsstrappan ger migh excercitium nog om dagen. Ekeblad Bref 1: 79 (1651; rättat efter hskr.). Der wahr .. en kar som intet hadhe hwarken händer eller fötter och kunde skriffwa och giöra allahanda excercitier. KKD 10: 35 (1707). Lagerbring HistLit. 199 (1748). De academiska exercitierna (i ä. tid) .. i rid-, dans- och fäktkonst samt de lefvande språkens talande. Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 126 (1868).
b) (numera bl. ngn gg arkaiserande) vid skola (gymnasium) l. universitet: (övning i) stil- l. uppsatsskrivning l. överhuvud lösande av skriftlig uppgift; äv.: disputationsövning; konkret: ”stil” l. ”tema” l. kria l. uppsats o. d.; ngn gg äv. allmännare. Karlson ÖrebroSkolH 3: LXXV (efter handl. fr. 1639). Emendera (dvs. rätta) Themata, eller något annat af Disciplarnes exercitier. Skolordn. 1693, s. B 3 a. Latinska excercitier. Geijer I. 4: 115 (1822). (Den augustiska tidens) tragedi (var) knapt .. något annat än en rhetorisk exercitie. Schück VLittH 1: 534 (1900).
2) (†) = EXERCIS 2; i sht kollektivt i pl. LReg. 197 (1635). Den färdighet hvarmed Regementet gjör sina evolutioner och öfriga exercitier. SP 1780, s. 532. Ecercitien med glödgade kulor. C. A. Ehrensvärd Brev 1: 145 (1788). VetAH 1802, s. 12. — konkret. Wåra capitainer .. fingo dhe nya exercitierne (dvs. det nya exercisreglementet). O. Stiernhöök (1701) i KFÅrsb. 1912, s. 376.
Sammansättningar.
1) (numera knappast br.) till 1 b. VDAkt. 1702, nr 320. (Skolgossen) hopband en exercitiebok, en skrifbok. C. F. Dahlgren 4: 128 (1831). Elevernas algebraiska exercitieböcker. H. Sohlberg i Verd. 1890, s. 294.
(1 a) -BYGGNAD. (i Finl.) vid Hälsingfors universitet: byggnad med lokaler för gymnastik o. d., musik- o. ritsal. Ramsay VägvFinl. 15 (1895). —
(1 b) -DISPUTATION. (-citii-) [efter lat. disputatio pro exercitio] (förr) obligatorisk akademisk övningsdisputation. Geijer I. 2: 82 (1828). I. Hwasser i Frey 1845, s. 327. —
(1 a) -HUS. (-citij- Rudbeck Bref 13 (1662)) (förr) hus avsett för kropps- l. idrottsövningar o. d. Rudbeck Bref 58 (1670). —
(1 a) -MÄSTARE. (-citii- UAcadCatal. 1822, v.-t. s. 6, UUKatal. 1873, h.-t. s. 15) (särsk. om vid universitet anställd) lärare i fäktning o. gymnastik, i ridkonst, i dans, i musik l. i teckning, förr (vid Uppsala universitet till o. med 1845, vid Lunds till o. med 1863) äv. om dylik i (ngt) främmande levande språk; numera bl. om universitetslärarna i gymnastik o. fäktning, i teckning o. i musik, ävensom (i Uppsala) i ridkonst. Rudbeck Bref 41 (1666). Krigs-Collegii och Frih. Schwerins Memorialer angående en Ingenieurs- och Exercitiemästares hållande vid hans Regemente. 2RARP 5: 118 (1727). UUKatal. 1921, h.-t. s. 32. —
(1 b) -PROV. (i Finl.) vid Hälsingfors universitet: examensprov bestående i skriftlig översättning till främmande språk. FörfUnivFinl. Reg. 104 (1915). —
B (numera nästan bl. i Finl.): EXERCITII-BOK, -DISPUTATION, -HUS, -KRIA, -MÄSTARE, -SKVADRON, se A.
Spalt E 827 band 7, 1922