Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ETOFF l. ETOFT, n.; best. -et; pl. (i bet. I; om olika slags tyg) -er.
I. [av fr. étoffe, ä. fr. estoffe, tyg, ämne (se STOFF, ämne). I fråga om det slutande -t jfr biformen stoft till STOFF, ämne, samt STOFT, damm] (†) vävnad, tyg; särsk. om ett slags glatt, ovalkat ylletyg. Då jag skrek på precieuse Etoffer, skickade han mig enfaldiga tyger efter gamla Stylen. Dalin Arg. 1: 282 (1733, 1754). Dalin (1850).
II. [efter I ombildad form av STOFT, damm] (†) damm, stoft. Det Estoffe där Matken hvilar i. Frese VerldslD 41 (1716, 1726).
-FABRIKÖR. (etoffs- Lundin o. Strindberg GSthm 433 (1881; om förh. c. 1760). estofts- DA 1824, nr 247, s. 3). SthmStCal. 1770, s. 95. —
B: ETOFFS- l. ETOFTS-FABRIK, -FABRIKÖR, se A. —
-VÄVARE, -VÄVERI, se A.
Spalt E 757 band 7, 1922