Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYNAMIT dy1nami4t l. dyn1-, r. (m. Dalin (1871), Lundell); best. -en; pl. (i bet.: olika slag af dynamit) -er.
Etymologi
[jfr dan. o. t. dynamit, eng. o. fr. dynamite; ordet bildadt af dynamitens uppfinnare Alfr. Nobel af gr. δύναμις, kraft (jfr DYNAMIK)]
1) sprängämne som består af nitroglycerin o. ngt uppsugningsmedel för detta. SFS 1868, nr 42, s. 2. Dynamiten bringas i handeln i form af runda patroner af de borrhåls diameter, för hvilka de äro afsedda, förpackade i paraffineradt papper. 2NF (1907). — jfr EXTRA-, GELATIN-, KISELGUR-DYNAMIT m. fl.
2) [jfr DUNDER 4] (vulg.) om denaturerad sprit använd ss. rusdryck. (Man talade) om snickare, som drucko dynamit, rena denaturerade spriten. Koch Arb. 263 (1912). jfr: SD(L) 1902, nr 10, s. 3 (om ett starkt brunt fluidum).
Ssgr (till 1): DYNAMIT-ATTENTAT. Ett planeradt dynamitattentat. AB 1890, nr 6, s. 3.
-BLANDARE. om viss arbetare vid dynamitfabrik. PT 1906, nr 79 A, s. 3.
-FABRIK. Redan 1864 anlades af Nobel Vintervikens dynamitfabrik. KemT 1899, s. 109.
-KANON. sjömil. kanon som utslungar med dynamit fyllda projektiler. TSjöv. 1890, s. 42.
-KRYSSARE, r. l. m. sjömil. kryssare försedd med dynamitkanoner. GHT 1898, nr 126 A, s. 2.
-KUR. Huru stora qvantiteter dynamit, som förvaras i bergsprängares och grundläggares dynamitkurar. PT 1905, nr 119 A, s. 2.
-LADDNING.
-PATRON. jfr språkprofvet fr. 1907 under DYNAMIT 1. SFS 1869, nr 56, s. 6.
-RÖK. Lukten af dynamitrök. Koch Arb. 321 (1912).
-TÄNDAREHATT. (mindre br.) = -TÄNDHATT. TT 1896, Allm. s. 312.
-TÄNDHATT~02 l. ~20. tekn. tändhatt för att bringa en dynamitladdning i explosion. TT 1900, K. s. 54.
-VÄRMARE, r. l. m. Uppvärmning af sprängämne får endast ske i s. k. dynamitvärmare. TT 1886, s. 175.
Afledn.: DYNAMITARD, m.||ig. [jfr eng. o. fr. dynamitard] person, i sht anarkist, som förbereder l. föröfvar dynamitattentat. AB 1890, nr 23, s. 3.

 

Spalt D 2438 band 7, 1923

Webbansvarig