Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CHAUVINIST ʃå1vinis4t, äfv. ʃov1-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
person som röjer benägenhet för l. utmärker sig för chauvinism. Teatern har räckt romanen handen för att beröfva den falska krigsäran dess gloria och förlöjliga ”chauvinisterna”, sabelskramlarne. Rydberg Skr. 14: 317 (1869). Storordiga chauvinister. Heidenstam Tankar 13 (1899).
Spalt C 122 band 5, 1904