| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
BROMSA brom3sa2, äfv. (numera bl. i bet. 1) BRÖMSA bröm3sa2, ngn gg (i bet. 1) BREMSA bräm2sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) till BROMS, sbst.2 1: sätta kapson på (djur l. kroppsdel, t. ex. mun l. öra, på djur). Bremsa munnen (på en häst). Billing Hipp. 228 (1836). Schulthess (1885). (†) bildl. med afs. på människor. Dhe .. hafue Pålackerne brömsatt. HG2AH 74 (1615).
2) till BROMS, sbst.2 2: använda l. tilldraga bromsen (l. bromsarna), stanna l. sakta farten (medelst broms); ansätta bromsen (l. bromsarna) mot (ett hjul l. dyl.), medelst bromsinrättning (söka) stanna l. sakta farten hos (ett hjul, en maskin, ett åkdon osv.); hålla igen. Rinman (1788). (Polvarpens bommar) bromsas medelst snören och .. (vikter), så att de göra lagom motstånd mot afvindning och gifva erforderlig spänning åt polvarpen. Andersson Väfn. 120 (1880). Bromsningen sker vanligtvis därigenom, att bromsblock ansluta mot hjulringarna, hvarvid friktionen åstadkommer bromsning. 2UB 9: 238 (1905). Middagståget .. brusade förbi med god fart, innan det bromsade för viadukten. Grebst Grängesb. 96 (1908). — jfr FAST-, HAND-, SNABB-, UT-BROMSA m. fl. — särsk.
a) i bildl. anv. Energien i vilja som i muskler synes ingalunda bromsad af någon ålderdomssvaghet. Wieselgren ÖAtl. 96 (1876).
b) tekn. gm bromsinrättning uppmäta (af en maskin l. dyl. utvecklad kraft). TT 1900, M. s. 14. Bromsad hästkraft .., den nyttiga effekt, som en maskin utvecklar, och som uppmätes direkt genom en dynamometer. Stenfelt (1920).
c) ss. vbalsbst. bromsning i konkret anv., om bromsinrättning på väfstol. Väfstolen består (bl. a.) af .. garnbommen med bromsning eller spänninrättning. 2UB 8: 283 (1900).
3) tekn. ansätta ngt (liksom en broms) mot ett roterande hjul l. dyl. (Vid beredning af pappersmassa af trä på mekanisk väg) bromsas afbarkade och skalade vedträn under begjutning med vatten mot en roterande slipsten af sandsten. (Ekenberg o.) Landin 699 (1894).
(jfr BROMSA NED) -BANA. bergv. linbana för nedtransportering af malm l. dyl., där de lastade vagnarna l. korgarna osv. vid nedfarten draga upp de i andra ändan af linan fästa (tomma) vagnarna osv. l. annan vikt, hvarigm farten hos den nedfarande lasten hämmas. Från pallarne fördes malmen ned till hufvudjernvägen medelst en mängd dubbelspåriga bromsbanor. JernkA 1878, s. 365. TT 1893, M. s. 7. —
(2 b) -DYNAMOMETER. NF (1879). Bromsdynamometer .., dynamometer, hvilken uppmäter arbetet, som genom en axel öfverföres från en kraftmaskin, därigenom att detta arbete förbrukas medelst bromsning i dynamometern. Wetterberg TeknOrdb. (1910). —
-INRÄTTNING~020.
1) inrättning till hämmande af farten. JernkA 1847, s. 77. De för trafiksäkerheten så utomordentligt värdefulla, genomgående bromsinrättningarna (i järnvägsvagnarna). 2UB 9: 213 (1905).
2) bergv. jfr -BANA o. BROMSA NED. Arbetsrum, hvilka alla hafva sin Brömsinrättning, med hvilken kolen nedföras till stollbrädden der båten ligger. JernkA 1825, 1: 358. —
(jfr BROMSA NED) -SCHAKT. bergv. med bromsbana försedt schakt. I dessa bromsschakt drager den lastade vagnen under sin nedgång upp den tomma. JernkA 1873, s. 114. —
-TID. i sht järnv. den tid som förflyter från det ögonblick då bromsen tillsättes, till dess tåget stannar; jfr -VÄG 2. Nothin Vagnl. 266 (1913). —
-VÄG.
1) bergv. jfr -BANA o. BROMSA NED. JernkA 1870, s. 120. Vanligen erhålla bromsvägarne dubbla spår efter hela sin längd. Wetterdal Grufbr. 253 (1878).
2) i sht järnv. jfr -TID. Med bromsväg menas den väglängd, som tåget tillryggalägger från det ögonblick, då bromsen tillsättes, till dess tåget stannar. Nothin Vagnl. 266 (1913).
Spalt B 4283 band 5, 1922