Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
BORDALU bor1dalɯ4, r. (l. m.?) ((†) n. Bouppteckn. fr. Växiö 1804); best. -n, stundom -en; pl. (i bet. olika slag af bordalu) -er.
(förr) ett slags franskt linne- l. sidentyg. Ett axle skiärp af Bordalu, hwilket skall wara wärt 15 d(ale)r. Växiö rådstur. prot. 22 dec. 1719. En svart Visitkappa af bordalou. IT 1791, nr 81, s. 4. Dragonhustrun egde en brun kyrktröja av s. k. bordalun. Hembygden 1910, s. 108. — jfr SCHAGRÄNG-BORDALU.
Anm. Den i vissa ordböcker o. d., t. ex. G. Dalin (1871) o. NF (1878), efter fr. upptagna bet. ”band l. träns kring en hatt” torde icke hafva haft ngn anv. i sv.
-KÅPA. (bordalus- Bouppteckn. fr. Växiö 1725). —
-SKÄRP. (bordalus- Växiö rådstur. prot. 22 dec. 1719).
B (†): BORDALUS-HUFVA, -KÅPA, -ROB, -SALOPP, -SKÄRP, se A.
Spalt B 3918 band 5, 1919