Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOLOGNARE bolon3jare2 l. 0400, l. bå-; best. -en, äfv. -n; pl. =;
l. BOLOGNESARE bol1onje3sare2 l. 10400 (bolone`-sare Weste); best. -en, äfv. -n; pl. =;
äfv. BOLOGNES bol1onje4s; best. -en; pl. -er;
äfv. (ss. enkelt ord anträffadt bl. i bet. 2) BOLOGNESER bol1onje4ser; best. -n; pl. =;
i bet. 1 m.||(ig.) (om kvinna nyttjas i allm. BOLOGNESISKA), i bet. 2 m.||ig. l. r.
1) invånare i Bologna, person från Bologna. Weste (1807). Det är i allmänhet de äldre bolognesarne och umbrerne som i Bologna väcka vårt intresse. Lundin Bortom Alp. 32 (1883; om konstnärer).
2) bologneserhund. En liten hvit bolognesare, så nära klippt, att man kunde se den rosenröda huden. Ekeblad Andersen En skalds lustv. 105 (1842). Rydholm Hunden 92 (1881).
-FOSFOR. bolognesersten. —
-HUND. ett slags mindre knähund med lång, silkesaktig hårbeklädnad. Deleen Meidinger 286 (1825). Hamilton Hundras. 198 (1900). —
-KOLF. bologneserflaska. —
-KORF. ett slags korf som först tillverkades i Bologna. —
-LYSSTEN~20, äfv. ~02. bolognesersten. —
-SPAT. ett slags stänglig tungspat (baryt) som finnes i trakten af Bologna; jfr -STEN o. bonon(iens)isk spat samt LYS-STEN. Retzius Min. 131 (1795). —
-STEN. svafvelbarium, framställdt gm glödgning af tungspat o. kol samt kändt för sin egenskap att fosforescera; äfv. användt liktydigt med -SPAT; jfr bonon(iens)isk sten o. LYS-STEN. Synnerberg (1815).
Anm. Stundom förekommer ssgsformen bologner- [jfr BERLINER-, PARISER- m. fl.]. De båda Bolognerskolorna, den äldre och den yngre. Nyblom Bild. 248 (1864). Bolognerfosfor. Ekenberg (o. Landin) (1888).
Spalt B 3806 band 5, 1918