Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESPISA bespi4sa, i Sveal. äfv. 032 (bespi´sa Weste; besp`isa Almqvist), v. -ade; se för öfr. SPISA. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
1) [jfr motsv. anv. i fsv., mnt. o. ä. d.] (†) förse med proviant, proviantera (en fästning, en armé, ett örlogsfartyg, ett land o. d.). Hwre .. vårth slaath bespisas skal mett salth och hwmbla. G. I:s reg. 4: 39 (1527); jfr 4. Lath bespisa Kraffuelenn. Därs. 8: 220 (1533). Förnöden wåre (dvs. vore) att wårtt wisthuus på Stocholm motte .. well bespiset bliffwe. Därs. 17: 269 (1545). Vpå thet Rikit tässbätter bespisatt .. bliffwe måtte. Därs. 18: 51 (1546). Proviant at bespijsa festningarne medh. A. Oxenstierna Bref 4: 94 (1643). Thasierne .., som .. skulle förpläga och bespisa Xerxes’ här. Carlstedt Her. 3: 99 (1833); jfr 2 b. — refl.: förse sig med proviant, proviantera (sig). G. I:s reg. 9: 83 (1534). (Slottet i Visby) war intit bespijsat. Men the som capitenarene woro .. satte i dagh (dvs. ingingo stillestånd) med konung Eric, och så fick han tilfelle at bespisa sich. O. Petri Kr. 211 (c. 1540). (Ben-Hadad) drogh vp til Aphek til at strijdha emoot Israel, Och Israels barn skickadhe sigh ock, och bespijsadhe sigh. 1 Kon. 20: 27 (Bib. 1541; öfv. 1904: försedda med lifsmedel, Luther: versorgten sich, Vulg.: acceptis cibariis). N. Av. 4 sept. 1656, nr 2.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. t. samt fsv. spisa] förse (ngn) med föda l. kost l. näring, gifva (ngn, i pass.: få) kost l. mat l. ngt att äta.
a) (numera föga br.) föda, nära, lifnära; underhålla; försörja. Alt som vor kroph bespisath är. Ps. 1536, s. 94. (Vid lifmoderssjukdomar) skal Man och betrachta och öffuerwägha, om quinnan är förmykit feet, .. och huru hon bespisas antingen medh fisk, frucht, eller annat. B. Olavi 152 a (1578). En ähr ey frisk att älskogh dryfua, / Kan han ey wel bespisat blifua. Asteropherus 18 (1609). Haffwet är Gudz vnderlige spijsekammar, ther aff bespijsar han störste deelen i Werlden. Muræus 4: 98 (1648). Cavallin (1875). — särsk.
α) med afs. på djur (jfr b γ α’): mata, fodra. Dessa Kreatur (dvs. svin) kunna först bespisas med sönderskurna rofvor. Warg Bih. 121 (1765). Almqvist (1842).
β) mer l. mindre bildl. o. oeg. RA 1: 678 (1560). Af himlen drype fetma, / Bespisande vår jord. Ps. 1819, 394: 6. Hvilket Herculesarbete måste det icke vara, att ingjuta en smula förnuft i ett folk, som af sina vanliga lärare bespisades med sådant drafvel (som talmud)! Melin Jesu lefv. 3: 136 (1849, 1860). Växterna .. skulle föra ett tynande lif, som ej genom djurens andningsprocess luften erhölle erforderlig mängd kolsyra till växternas bespisande med kol. Uppf. b. 3: 168 (1873).
b) förpläga, undfägna, traktera; i sht om förplägning för en gg (l. ett visst antal ggr): gifva (ngn, i pass.: få) ett (l. vissa) mål (mat). Han .. bespijsade så mykit folk medh siw biug brödh och noghro fåå fiskar. O. Petri 2 Post. 129 b (1530). Att ingen then som med något berådt mod eller försåt ihiäl slår, mörder eller dräper, skal af någon hyyst, hägnat eller bespijsat warda. Landt. instr. 1 (1555). (Gud) Som oss sijn nådh haffuer bewijst, / Medh maat och dryck oss wäl bespijst. Rudbeckius Ench. Ps. 255 (1627); jfr Ps. 1695, 339: 1. Om 5000 Männs bespisande. Hiorter Alm. 1734, s. 9; jfr: Midf(asto)-söndagen(, evangelietext:) Jesus bespisar 5000 män. Joh. 6. Alm. 1905, s. 7. Olof .. bespisades .. den ena dagen med fisk och mjölk, den andra med kött och öl. Strinnholm Hist. 1: 374 (1834). Vid 12-tiden hade alla blifvit bespisade med en tallrik ärter och en bit kött. Carlén Ensl. 2: 88 (1846). Med anledning af konungens födelsedag lät drottningen i måndags .. bespisa de husvilla männen .. med aftonmåltid. SD 1895, nr 22, s. 3. 100 (brandskadade) personer bespisas åt gången. AB(L) 1904, nr 25, s. 2. — särsk.
α) (i religiös stil) i fråga om nattvarden. Hedborn 2: 25 (1812). Herre! dig vi skole prisa, / Som oss vill så huld bespisa. Ps. 1819, 152: 12. Herre Jesus Kristus, .. vi tacka Dig .. för din barmhärtighet, att Du här bespisat oss med din lekamen och ditt blod. Handb. 1894, s. 35.
β) oeg. o. bildl. (jfr γ β’). Han (dvs. djäfvulen) haar sig många Åhr i Hammons Tempel wjsat / Och hwem som frittade (dvs. frågade) med listig Lögn bespisat. Spegel Guds verk 45 (1685). Härligt är vår själ bespisad. Ps. 1819, 332: 1 (vid gudstjänstens slut).
γ) (numera bl. i Finl., föga br.) refl.: intaga en måltid, äta; med prep. af l. med: göra sig ett mål af l. på (ngt), äta af (ngt). Om morgonen bespisar han (dvs. fiskarlappen) sig med föregående dagens besparingar eller med sin torra fisk. Castrén Res. 1: 121 (1842). Vi måste stå uppradade vid våra stolar medan morfar bespisade sig vid smörgåsbordet. Lagus Fr. pojkåren 29 (1904). — särsk.
α’) om djur (jfr a α). En af föreningens väl betrodda jägare .. utreste genast för att försöka ringa odjuret (dvs. vargen), som antogs hafva bespisat sig af hästkroppen. Wetterhoff Fr. skog 2: 138 (1887).
β’) i bild (jfr β). Morgonrodnaden hade .. bespisat sig med honungsdagg och manna. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 17 (1832).
3) [jfr fsv. spisa] (†) utspisa; utportionera. (Befälhafvaren) bespisede icke mere än en march kött eblandt the kneckter åm måltiden. FH 4: 245 (1556).
4) [jfr t. speisen i motsv. anv.] († utom i b) förse (ngn l. ngt med hans l. dess behof af ngt). Kunde icke skade, att mann kunde få, till tu eller Trijhundrede stycker aff them (dvs. engelska får), szå kunde man bespijse mest heele landet, med thet slaget. G. I:s reg. 16: 547 (1544). Thet wore fast bättre, at wij kunde osz och andra, medh wåre och andras Wahror bespijsa, än at wij aff androm något tarfwa skulle. Risingh Kiöph. 103 (1669). — särsk. med sakligt subj.
a) fylla l. tillfredsställa l. tillgodose (ngns l. ngts) behof (af ngt). När han så monge wattu- och wederqwarnar vprettat haffwer som landet bespijsa kunne. Gustaf II Adolf 281 (1626). Emedan alla Land genom Holländernas, Engeländernas, Fransosernas, Hispaniorernas och wåras seglationer bespisas af den Swenska Kopparen. Rudbeck Atl. 1: 190 (1679). Så stort förråd (af pilgrenar) finnes altid i orten, som kunde bespisa de tre första åhrens planterning. Rosensten Skog. 21 (1737).
Särskild förbindelse:
Spalt B 1616 band 3, 1906