Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BASTION bas1tiω4n, stundom bastjω4n (bastio´n Weste; ∪ — Snoilsky 1: 151 (1869)), r. l. m. (m. Sahlstedt, Dalin (1850), Lundell; f. Möller (1790), Wenström (1891)); best. -en, hvard. i mellersta Sv. äfv. =; pl. -er.
bef. framskjutande del af fästningsvall, bestående af fyra linjer, hvilka med hvarandra bilda tre utgående vinklar. Gustaf II Adolf 258 (1621). Jag .. afstack den skantsen med 4 halfva Bastioner, som der sedan bygdes. Dahlberg Dagb. 41 (c. 1660). I äldre tiderne bygdes bastionerne mycket små. Lorentssen Fort. 13 (1737). I anseende til vallgången, delas bastionerne uti ihålige och massive. Därs. 17. Bastionerne utgjordes af sjelfständiga, femkantiga redutter. Mankell Fältsl. 149 (1857). Carlsvärd utgjordes af fem smala och spetsiga bastioner, hvilka sammanbundos med fem raka kurtiner. Brunius Gotl. k. 2: 121 (1865). Med sina torn, bastioner och palissaderade vallar ansågs det (dvs. Visborgs slott) under medeltiden för en af Nordens förnämsta fästningar. C. J. Bergman i VLS 28 (1884). — jfr HALF-, HÖRN-, MIDTEL-BASTION.
-FAS~2. [jfr fr. face] om en af en bastions två främre linjer. Smoll Fort. 17 (1693). O. A. Busch i NF 5: 627 (1882). —
-FLANK~2. om en af en bastions två bakre linjer. —
-FORM~2. (Gustafsburg var) en regulier sexhörning, bruten i bastionsform. H. Hamilton i VittAH 17: 306 (1839, 1846). Busch Fästn. 71 (1880, 1888). —
-RYGG~2. afstånd mellan bastionsflankernas inre ändar. Bastionsryggen (bör) vara så bred, att sambandet med det inre af fästningen blir beqvämt. Hazelius Bef. 239 (1836, 1864). —
-SYSTEM~02. befästningssystem där fästningens hufvudvall är bastionerad. G. Uggla i NF 2: 48 (1876). Bastionssystemet .. motsvarar visserligen icke i sin gamla form nutidens fordringar på en god fästning. Busch Fästn. 18 (1880, 1888). —
-VINKEL~20. vinkel bildad af en bastions faser. Bastions-Vinkelen .. får icke vara under 60 grader. Lorentssen Fort. 26 (1737). G. Uggla i NF 2: 48 (1876).
Spalt B 497 band 3, 1901