Publicerad 1900   Lämna synpunkter
BAROMETER bar1ωme4ter, äfv. bar1å- l. bar1o- (barome´ter Weste; baròmetär o. barométär, pl. barométrar Almqvist), r. l. m.; best. -n ((†) -en M. Strömer i VetAH 4: 113 (1743)); pl. -trar (A. Celsius i VetAH 2: 113 (1741) osv.) ((†) -trer Elvius Almanach 1714, s. B 3 a, Duræus Naturk. 86 (1759), Flintberg Anm. t. sjöl. 590 (1802) m. fl.).
Ordformer
(barometre, best. -tren Vassenius Almanach 1727, s. A 15 b, 16 a)
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. barometer, fr. baromètre, af gr. βάρος, tyngd, o. μέτρον (se METER)]
instrument för uppmätning af lufttrycket, vanl. användt till att angifva förestående förändringar i väderleken; jfr LUFT-, VÄDER-GLAS.
1) i eg. bet. Barometern står l. visar på regn, storm, ostadigt, torrt l. vackert väder. Barometern faller, stiger, står högt l. lågt (eg. om kvicksilfverpelaren). Själfregistrerande barometer. En kort underrättelse om Barometern eller Luft-Glaset. Elvius Almanach 1714, s. B 3 a. Jag skaffade mig .. tvänne stycken Barometrer til låns, hvilka voro af det ordinaire slaget, med smala rör, som här pläga bäras omkring ock försäljas af Tyskar. M. Strömer i VetAH 4: 113 (1743). Et rör, som är fylt med qvicksilfver, och i jämvigt med Atmosphæren, kallas .. af somlige .. Barometer. Klingenstierna Mussch. 430 (1747). Qvicksilfret i Barometern faller för nederbörd och stiger för klart uppehålls-väder. P. Elvius i VetAH 10: 93 (1749). Barometern står ännu ganska lågt. Porthan Bref 269 (1796). Med tillhjelp af barometern kan man mäta bergs och andra föremåls höjd. Berlin Läseb. 387 (1852, 1866). Detta instrument, kändt under namn af Toricelliska röret eller barometern, lemnar .. samtidigt ett ögonskenligt bevis på lufttrycket och ett noggrannt medel till detsammas uppmätning. Fock Fys. 137 (1853, 1859). Barometern är om bord värderad som en trogen varnare och förebådare af .. stormar. Uppf. b. 7: 472 (1875). Toricelli (förfärdigade) .. 1643 den förste barometern. R. Rubenson i NF 2: 1 (1876). jfr: Man lär nyligen i Finland funnit en stenart, som kan tjänstgöra som barometer. GHT 1897, nr 246 A, s. 3. — jfr ANEROID-, CISTERN-, DOS-, DUBBEL-, FICK-, FÖNSTER-, HJUL-, HÄFVAR-, KVICKSILFVER-, MARIN-, METALL-, NORMAL-, SIFON-, SJÖ-, SKEPPS-, VATTEN-BAROMETER m. fl.
2) mer l. mindre bildl. Man (har med skäl) ansett skrif- och tryckfriheten för en riktig politisk barometer, som visar för kloka ögon i hvad grad borgerliga friheten hos et folk står. J. W. Liljestråle i Ad. prot. 1786, s. 91. Du (”Hammarspik”) på den tyska dumhet är / vår svenska barometer. Tegnér 2: 402 (1814). Sorglös för sin egen storhet, bekymrade han (dvs. Tegnér) sig ej i ringaste mån om gradtalet på det allmänna bifallets barometer, yfdes ej, när den steg, och suckade ej, när den föll. Böttiger 4: 118 (1847). Äktenskapsfrekvensen är en mycket känslig barometer på de förhoppningar, hvilka massan af folket ställer på framtiden. Westermarck Äkt. 161 (1893).
Ssgr (i allm. meteor. l. fys.): BAROMETER-BEN 1030~2. ben å häfvarbarometer. Fock Fys. 144 (1853, 1859). —
-DOSA~20. kärl med kvicksilfver i hvilket ett barometerrör är nedsatt; kvicksilfverbehållare i vanlig dosbarometers kortare ben; jfr -KULA. P. Elvius i VetAH 10: 92 (1749). —
-FALL~2. På en resa i Baffinsviken blef .. (Scoresby) den 5 april 1819 varnad genom ett barometerfall af 13,5 linier, så att han hann lyckligt rädda sig undan en storm, som sedan rasade i två dagar. Uppf. b. 7: 475 (1875). Oväderscentrum med starkt barometerfall vid Skotland. SD 1900, nr 42, s. 4. —
-GLAS~2.
1) barometerrör. (Kvicksilfret) står .. vti Barometre-glaset ganska lågt. Vassenius Almanach 1727, s. A 16 a.
2) till barometrar användt glas? Rinman 1: 471 (1788). —
-HÖJD~2. C. W. Scheele i VetAH 40: 53 (1779). Fock Fys. 140 (1853, 1859). —
-KULA~20. kvicksilfverbehållare i vanlig dosbarometers kortare ben; jfr -DOSA. Berndtson (1881). —
-KURVA~20. kurva utvisande de olika barometerhöjderna under en viss tid. Uppf. b. 3: 524 (1873). —
-LINJE~20. isobar. R. Rubenson i NF 2: 6 (1876). —
-MAKARE~200. Vägv. gm Sthm 4 (1807). Östg. corr. 1854, nr 3, s. 4. —
-MAXIMUM~200. område med högre lufttryck än omgifningen, anticyklon. R. Rubenson i NF 1: 845 (1876). H. E. Hamberg i Stockholm 1: 50 (1897). —
-MINIMUM~200. område med lägre lufttryck än omgifningen, barometrisk depression, oväders- l. stormcentrum, cyklon, hvirfvelstorm. R. Rubenson i NF 2: 6 (1876). H. Hildebrandsson i UVTF 28: 26 (1881). —
-OBSERVATION~1002 l. ~0102. Hisinger Ant. 2: 89 (1820). —
-PLÅT. (†) plåt för afläsning af barometerhöjden. Elvius Almanach 1714, s. B 4 a. —
-PROFVARE~200. ett slags barometer för uppmätande af gm luftpump åstadkommen luftförtunning. Fock Fys. 160 (1853, 1859). Uppf. b. 2: 168 (1873). —
-RÖR~2. Rinman 2: 379 (1789). Fock Fys. 145 (1853, 1859). Vid sidan af barometer-röret är fäst en skala .., på hvilken man afläser afståndet mellan qvicksilfverytorna i kärlet och röret. R. Rubenson i NF 2: 1 (1876). —
-STÅND~2. DA 1825, nr 253, s. 1. Barometerståndet är högst ungefär kl. 10 e. m. och lägst omkring kl. 4 f. m. Uppf. b. 2: 125 (1873). Lågt barometerstånd vid Skotland. SDS 1894, nr 311, s. 3. jfr MEDEL-BAROMETERSTÅND. —
-TRYCK~2. jfr MEDEL-BAROMETERTRYCK. —
-UR~2. instrument som visar o. antecknar lufttrycket. G. Dalin (1871, under barometrograf).

 

Spalt B 434 band 3, 1900

Webbansvarig