Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
a) i förb. bringa, komma till användning, hafva, få (osv.) användning. Ett redskap som sällan kommer till användning, som har (fått) en vidsträckt användning. En af dessa regala fraser, som Konung Gustaf (I) och hans embetsmän så ofta bragte till användning. Forssell Hist. II. 1: 113 (1875). Icke alla möjliga toner finna användning i musiken. Möller Lärob. i mus. 1 (1880). Ett .. postulat, .. som .. icke eger någon theoretisk användning. Borelius Metaf. 74 (1883). Den användning de (dvs. de sakliga värdeföremålen) .. kunnat erhålla för mänskliga ändamål. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 453 (1894). Under de gångna aderton åren hade han många gånger haft användning för sin kirurgiska konst. Quennerstedt Ögonblicksbilder 7 (1894).
b) konkretare. Adjektiv i substantivisk användning. Planer, .. som leda .. till de gräsligaste användningar af den bekanta jesuitläran om medlens helgande genom ändamålet. Atterbom Siare 4: 267 (1847); jfr c. Dessa användningar kunna ja och nej .. äfven hafva i samtalsspråket. Cederschiöld Skriftspr. 113 (1897).
c) tillämpning; jfr ANVÄNDA 4. Kants svar (blef) en .. användning af den kategoriska sedelagen. Claëson 1: 84 (1857). Den oupphörliga användningen af hvad som inhemtats. Carlson Hist. 5: 281 (1879).
-VÄRDE~20. en varas värde sådant det framgår gm dess användande. (Det) antages allmänt inom ylleindustrien .., att s. k. salzburgersvart bäst bibehåller sig ..(;) denna svarta färg har (sålunda) det största användningsvärdet. Tekn. tidskr. 1876, s. 278.
Spalt A 1954 band 2, 1900