Publicerad 1900 Lämna synpunkter ANSTICKARE an3~stik2are, om person m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. =. eg.: person l. föremål som ansticker. — särsk. (numera knappast br.) motsv. ANSTICKA 3: borr afsedt för uppborrande af vinfat osv. Weste (1807). Meurman (1846). Spalt A 1777 band 2, 1900 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se