Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANLÖPNING an3~lø2pniŋ (a`nlöpning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) (i högre stil, mindre br.) till ANLÖPA I 1: anlopp, anfall. Wirsén i VL 1893, nr 160, s. 2. — jfr ANLOPP I 2 a.
a) till ANLÖPA III 1 a. Detta Svaflet .. är orsaken til anlöpning och ergning i luften och af rent vatten. Scheffer i VetAH 21: 298 (1760). Anlöpningen, som egentligen är en oxidering, hvarvid den fina (oxidul-)hinnan spelar med regnbågens färgor. Berzelius Kemi 2: 648 (1812, 1822). — konkretare. (Man bereder flusspats-)syran i liqvid form, i afsigt att dermed gravera på glas eller gifva det en matt anlöpning. Berzelius Kemi 1: 536 (1817). Att Jernkis .. ingår i bergarten, finner man af de rostfärgade anlöpningar, som visa sig på hällarna. Hisinger Ant. 4: 64 (1828). Gedigen koppar har en kopparröd färg med brun eller grön anlöpning. Uppf. b. 4: 193 (1873). — i utvidgad anv. N(octua) Atriplicis: Framvingar gråbruna med ljusgrön anlöpning. Thomson 177 (1862).
b) till ANLÖPA III 1 b. Almroth M. tekn. 570 (1839). Härdning och anlöpning af ståltråd. Nisser Lärob. i metall. 198 (1883). Uppf. b. 3: 270 (1897).
(jfr ANLÖPA I 3) -ORT~2. jfr ANLOPPS-ORT. Nordenskiöld Vega 1: 221 (1880). FFS 1887, nr 17, s. 11. —
(jfr ANLÖPA I 3) -PLATS~2. Aden är numera en vigtig anlöpningsplats för de fartyg, som från europeiska farvatten segla genom Sues-kanalen till Indiska oceanen. Nordenskiöld Vega 2: 441 (1881). —
(jfr ANLÖPA I 3) -STATION~02. Denna ö var en vanlig anlöpningsstation på sjöresan mellan Rom och Efesus. Samtiden 1873, s. 637. —
Spalt A 1552 band 1, 1898