Publicerad 1893   Lämna synpunkter
ADERTON a3derton2, hvard. a3rton2 (i sht i ssgr) l. a3rdeton2 (a`derton Weste), o. ATTAN at3an2, grundtal.
Ordformer
(adton Svart Gensv. F 7 b (1558). adten Därs. I 1 a. atton (i svordom) Runius Dud. 3: 49 (c. 1710). adertan Verelius Run. 16 (1675). aderthen G. I:s reg. 6: 136 (1529). ådortan Messenius Christm. 231 (c. 1616). adhortan Var. rer. 44, 46 (1538). adortan Oecon. 167 (1730). adorton Polit. vis. 341 (1649). adherton Luk. 13: 16 (NT 1526); 1 Mos. 14: 14 (Bib. 1541) osv. — i dial. o. svordomar: attan C. Gyllenborg Vill. 14 (1721))
Etymologi
[fsv. attartan, atartan, atertan, adhertan, adhärton; sammansatt af atta, åtta, o. -tan (urspr. *-tahan), med bet. tio; torde ha fått sitt -r- gm inflytelse af det i stafvelseantal öfverensstämmande fiughurtan, fjorton; accenten har troligen i ä. tid hvilat på slutstafvelsen, i följd hvaraf det urspr. långa begynnande a- i den accentsvaga ställningen förkortats (o. härigenom hindrats att öfvergå till å); på grund af accentlöshet torde vidare -tt- (-t-) hafva försvagats till dh (d) o. det näst följ. -a- till e; i slutstafvelsen -tan har det långa -a- öfvergått till å (o). Den ålderdomligare sidoformen attan (fsv. attan; jfr nor. attan, d. atten) har utvecklat sig mera motsv. isl. átján, hvilket bildats med annat suffix]
det tal, som utgör summan af åtta o. tio. J adherton åår. Luk. 13: 11 (NT 1526). Abram .. wepnadhe .. sina .. tiänare tryhundradhe och adherton. 1 Mos. 14: 14 (Bib. 1541). Thet skedde effter Gudz Sons födelse tijd, / Femptonhundret oc adton. Svart Gensv. F 7 b (1558). Plichte .. med aderton par spö. MB 8: 1 (Lag 1734). Inspärrad .. aderton månader på ett skepp. Wallenberg 166 (1771). Konung vare myndig vid fyllda aderton år. RF 1809, § 41. Anna vill icke ha någon af dem, som gå aderton på dussinet. Topelius Vint. I. 1: 285 (1880). — särsk.
a) utan bindeord förenadt med större grundtal:
α) ss. multiplikator, ställdt förut. Aderton tusen (dvs. 18 × 1000), äfv. sskr. Dalin (1850), Schulthess (1885). Aderton hundra (föredrages nästan alltid i årtal o. ofta eljest framför uttr. ”ett tusen åtta hundra”). Den Första Januari Aderton Hundra Femtiofem. SFS 1854, nr 87, s. 20. äfv. sskr. Dalin (1850), Schulthess (1885).
β) ss. addend, ställdt efteråt. Fem hundra aderton (dvs. 500 + 18). Tre tusen ett hundra aderton. Ofta sskr. med föreg. räkneord.
b) i uttr. De Aderton, Svenska Akademiens medlemmar; En af de Aderton (i Svenska Akademien). Cancelli-Rådet och Riddaren Rosén von Rosenstein, en af de Aderton i Svenska Academien. IT 1787, nr 59, s. 2. Jag kallades af Konungen till en af de Aderton. G. F. Gyllenborg Vitt. 2: 5 (1795). — jfr: (Ledamot af Svenska Akademien må) skrifva och kalla sig .. en ibland the Aderton af Svenska Academien. 1 SAH 1: 26 (1786). Herrar Aderton. Lidner 2: 55 (1791). Med godhet tag emot, af en bland aderton, / Det offer han bär fram för en ibland de Nio. Leopold 2: 509 (1802?, 1815).
c) i svordomar. Attan skock tusen må räkenskap göra. Polit. vis. 205 (c. 1600?). Ränn för atton tusend böflar. Runius Dud. 3: 49 (c. 1710). Hvad attan siu tunnor tusende gråkattor säijer han nu? C. Gyllenborg Vill. 14 (1721). Der är han, den attan galningen! Blanche Bilder 1: 103 (1863). Det var attan till att storma. Sehlstedt 4: 65 (1871). Det kan jag, tamme (dvs. ta mig) attan, intet begripa. Topelius Vint. I. 1: 76 (1880). — jfr NITTON, SJUTTON.
Ssgr: ADERTON-HUNDRASKED30010~2. väfsked med 1800 tänder. jfr: Mammas fjortonhundra sked .. är .. rät och mjuk, .. mamma har (också) en adertonhundra. Wetterbergh Altart. 393 (1848). —
-HUNDRATAL(ET)30010~2. åren 1800—1899. jfr: (Det) tidskifte .. som inträder med adertonhundrafyrtiotalet. Wennerberg 2: IX (1882). —
-MAN~2. [efter lat. octodecimvir] (föga br.) Kommendören och adertonmannen i Svenska Akademien. Sturzen-Becker 1: 60 (1861). —
-PUNDARE~200, r. l. m. Uppf. b. 7: 397 (1875), -PUNDIG~20, adj., o. -PUNDING~20, r. l. m. (-pundning) SP 1779, s. 1056, 1057, om kanoner, som skjuta kulor af 18 skålpunds vikt. —
-SKILLING~20. —
-ÅRA~20, oböjl. adj. [urspr. gen. pl. af ÅR i förb. med ADERTON] (numera bl. i högre stil) Gustaf var, efter en aderton åra regering, icke ännu säker om sin Thron. Celsius G. I:s hist. 630 (1753, 1792). —
-ÅRIG~20. Ett .. adertonårigt krig. Geijer I. 6: 453 (1846). Den adertonårige ynglingen. Rydberg Vap. 50 (1891). —
-ÅRING~20. person (i sht yngling), som är 18 år gammal. En adertonårings kärlek. Snellman Fyra gift. 1 (1842).

 

Spalt A 55 band 1, 1893

Webbansvarig