Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORIG ω3rig2, adj. -are; äv. (med prägel av bygdemålsfärgat spr.) OREN ω3ren2, adj.2; n. oret; äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) UREN ɯ3ren2, adj.; n. uret; förr äv. ORE, adj.
om säd l. mjöl o. d.: hopbrunnen l. unken o. d.; numera vanl. (om mjöl l. ost o. d.): som skadats av l. som innehåller or (se OR, sbst.2); unken på grund av förekomst av or; i sht förr äv. om bröd: som bakats av unket l. av or skadat mjöl. Malth[et] war oredh. 2SthmTb. 1: 88 (1545). Dhet andra gambla kornet, som gammalt och oreth war och bing brunnet. VDAkt. 1702, nr 88. Så föreställer jag mig med nog säkerhet, at det man kallar origt eller unket Mjöl, icke är annat, än dessa djur (dvs. mjölor), samt deras ägg, hudar och as. VetAH 1774, s. 75. DA 1808, nr 4, s. 1 (om bröd). Östergren (1934).
Spalt O 1263 band 19, 1950