| Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TORSDAG tω4rs~da1g l. (vard.) tω4rsda l. tωr4sda, r. l. m.; best. -dagen tω4rs~da1gen l. 4~01 l. 3~20 l. (ngt vard.) tωr4s~ osv. l. (vard.) -dan tω4rsdan l. tωr4sdan; pl. -dagar3~20 l. 4~10 l. 4~01.
om (enl. internationell standard sedan 1973) veckans fjärde (l. enl. ä. uppfattning, femte) dag. Idag är det torsdag. Vi ses nu på (i sht förr äv. om) torsdag. Nyårsafton infaller på en torsdag i år. Andra torsdagen i mars. Jag brukar vara ledig på torsdagar(na), äv. om torsdagarna. Vi kan stanna till (på) torsdag. Natten till torsdag kommer det att bli riktigt kallt. Torsdagen neste ept(er) c(rv)c(is). SkeppsgR 1521, s. 61. Om måndagen, tiszdagen, torszdagen och lögerdagen så upläszesz .. itt capitel aff bibelen. Bolinus Dagb. 56 (1670). Biografien skulle vara färdig på torsdagen. Strindberg NRik. 181 (1882). ”Barntillåtet” heter den (TV-serie) som går om torsdagarna just nu. Expressen 16 ⁄ 3 1995, s. 17. — jfr MIDFASTE-, SKÄR-TORSDAG m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) i torsdags, förra torsdagen (förr äv. i sådana uttr. som i torsdagse, förliden l. sistliden torsdags), sistlidna torsdag. Förleden torsdags. ConsAcAboP 4: 419 (1677). J torsdagese kåmme vij hit till Chalmar. KKD 7: 2 (1701). Natten emellan sidstledne Torsdags och fredags. Swedenborg RebNat. 1: 257 (1716). Artikeln publicerades i torsdags. GbgP 10 ⁄ 3 1996, s. 43.
β) (ngt vard.) i uttr. med bet.: (helt säkert) aldrig, särsk. i uttr. när det kommer l. blir två (äv. sju l. tre) torsdagar i en l. samma vecka l. i veckan. Ullenius CentRerMem. 61 (1730). Åh ja, .. (rättvisa) sker väl, när det blir två Thorsdagar i en vecka. Wetterbergh Penning. 578 (1847). Välkommen igen när det blir sju torsdagar i veckan. Bergman ClownJ 124 (1930).
b) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) i förb. helge l. helga, äv. helig(a), torsdag, ss. benämning på Kristi himmelsfärdsdag; jfr HELGE-TORSDAG. Mondagen nest för helge torstdagh. JönkTb. 155 (1547). Kristi himmelsfärdsdag, helig torsdag, som den af allmogen vanligen kallades. LD 12 ⁄ 5 1909, s. 2.
c) i skildring av l. enl. (ä.) folkliga föreställningar om torsdagen ss. (för viss verksamhet l. händelse o. d.) särskilt gynnsam l. farlig. Faller Jwledage(n) på Torszdagen, tå blifwer .. god Som(m)ar, och stor ympnigheet och godh Frijdh. Alm(Sthm) 1673, s. 19. Thorsdag klippa naglar och skirtvätta hår, det är en synd, som aldrig förgår. Granlund Ordspr. (c. 1880).
B: TORSDAGS-AFTON. [fsv. thorsdags aptan] jfr afton 1 o. -kväll. Malin .. (har) dragit sitt barn i giänom en torff på en korsvägh om en torsdaghs afton. Hall KultInt. 56 (i handl. fr. 1633); möjl. icke ssg. Wisén Oden 22 (1873). —
-BARN. särsk. till c, om person som är född på en torsdag o. enl. ä. folktro var utrustad med övernaturliga egenskaper. Torsdagsbarn får mycket se. Lovén Folkl. 139 (1847). Såväl söndags- som torsdagsbarn sägas .. ha förmågan att se mycket, som andra ej kunna se. SvKulturb. 11–12: 77 (1932). —
(c) -BYTING. (†) om l. ss. skymfligt tillmäle till person som påstås ha lämnats i utbyte mot bortrövat torsdagsbarn; jfr byting 1, 2. VRP 1609, s. 208. Ännu är brukeligt det namnet Torsdags-byting, som lärer bemärka, at de trodt det Trollen hade magt byta bort de Barn, som föddes om Torsdagen. Fernow Värmel. 258 (1773). —
-KVÄLL. (torsdag- 1943 osv. torsdags- 1593 osv.) jfr kväll 1 o. -afton; i sht förr särsk. till c. 3SthmTb. 1: 157 (1593). Läsningarna (över sjukdomar) borde framför allt företagas en torsdagskväll. SvKulturb. 7–8: 306 (1931). —
-MAT. särsk. (numera bl. mera tillf.) om mat(rätt) som brukar serveras på torsdagar; jfr -pannkaka, -ärter, -ärtsoppa. SAOL (1900). —
-PANNKAKA~020. särsk. om pannkaka som serveras på torsdagar; ofta i pl.; jfr -mat. Ödman VårD 1: 149 (1887). —
-ÄRTER, äv. -ÄRTOR, pl. särsk. om soppa kokt på gula ärter som serveras på torsdagar; jfr -mat, -ärtsoppa. Hellström Lekh. 312 (1927). —
-ÄRTSOPPA~020. jfr -ärter. (Han) är lugn som en filbunke och lika trygg som torsdagsärtsoppan i lunchmatsalen. DN 12 ⁄ 10 1997, s. A16.
Spalt T 2124 band 35, 2006