| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMTING sam3tiŋ2 l. 3~2, sbst.1, förr äv. SOMTING, r. l. f. l. m. (OPetri Kr. 255 (c. 1540: samtingen, best.; möjl. att fatta ss. n. pl.), Lind (1749) osv.), äv. n. (Lagerbring 1Hist. 2: 532 (1773), NoB 1952, s. 174); best. -en resp. -et; pl. (ss. n.) =. Anm. 1:o Ordet är urspr. n. o. synes i fsv. i sht ha använts i pl. (möjl. med tanke på rättsförhandlingar vid skilda tillfällen under marknadstiden); n. pl. har uppfattats ss. f. l. m. sg. Då ordet användes om samtingsmarknaden, är det i senare tid vanl. r. l. f. l. m. sg.; då ordet användes om själva tinget, uppträder det i historiska arbeten äv. ss. n. sg. Jfr EHjärne i NoB 1952, s. 168 f. 2:o Under 1500-talet anträffas i gen. sg. o. ss. ssgsförled vid sidan av samtings o. samtings- äv. samtinges (-is) (G1R 3: 10 (1526), Därs. 10: 22 (1535)) resp. samtinges-. Formen på -es (-is) utgår (för så vitt den icke beror på felaktig upplösning av ett förkortningstecken) sannol. från en eljest icke anträffad sidoform samtinge; jfr fsv. altzþinges, alzthingis, alldeles, fvn. alþingi, allting, o. samþingisgoði, samtingsgode.
om ting som under medeltiden o. i början av nya tiden hölls i Strängnäs vid tiden för första söndagen i fastan (o. som utgjorde landsting för Södermanl.); äv. om samtingsmarknaden; förr äv. ss. tidsbeteckning, om första söndagen i fastan. PrivSvStäd. 2: 115 (1531). Om samtingen ther nest effter, komo her Eric Nielsson och Eric Karlsson til Strengnes, och handladhe ther med bönderna. OPetri Kr. 255 (c. 1540). xxvj dagen Februarij Ana(ma)d(es) aff Skep(er) Olluff Rotzkar, som hand i samtingen köpth hade, Epth(er) Botuedz beffalning vc alna Läreffth. SkeppsgR 1545. Stempdes Willam Schriffwere att möthe och suare Peer Andersson, borgere i Szuderköpungh, vdi nestkommende samptingh i Stregnäs till hwadh deell han haffuer till att tale synnerligen vm ett faat iern. HH XIII. 1: 332 (1562). Strengnes håller marknat om Samtingen, på Invocauit, then förste Söndag j Faston. Forsius Alm. 1608, Progn. s. 26. (Strängnäs) hafwer en frij winter marcknad, samting kallad, hwilken åhrl:n infaller uppå .. första söndagen i fastan, men måndagen derpå fölliande uthlyses och hålles uti 8 dagar. Staf Markn. 360 (i handl. fr. 1708). Till detta ting, till samtinget, södermännens landsting, vars namn kanske häntyder på ”landets” eller ”folklandets” uppkomst ur en sammanslutning av fordom skilda bygder, var det, som ledungsutbudet enligt en kristnad tidsbestämmelse skulle riktas varje ”vita söndag” i Strängnäs. EHjärne i NoB 1952, s. 174. — särsk.
a) (†) i obest. form i vissa prep.-uttr. Effter icke wore witne tilstädes på hwarken sidan bleff thet vpskutit til samting til widare ransakningh. BtSödKultH 12: 14 (1591). Orsaker hwarföre icke någon förändring (av köpordningen) i sampting eller och tillstundende disting kan skee. Staf Markn. 172 (cit. fr. 1592). Hustrv Malin .. förde .. (pigan) med sin swarte hest, om fredags morgonen nest efter samtingh, tii Klocke steen. BtSödKultH 12: 69 (1597).
b) [fsv. samthings marknadher] (†) i uttr. samtings marknad, samtingsmarknad (jfr anm. nedan); äv. om marknad i Norrtälje, som hölls vid samma tid som samtingsmarknaden i Strängnäs. J Distingx och Somtingx marknadom. G1R 1: 204 (1524). Wij Gustaff .. Helsze ider Dandemenn alle menige almuge som nu forszamblade äre j Samtyngis marcknadh j Strengnes Euinnerliga med gud. Därs. 10: 22 (1535); jfr: Den vid Samtings marknad i Strengnäs .. församlade menigheten. Därs. (1887; i rubrik till text där språkprovet 1535 ingår). Om Samtingz marknat Anno (1590). BtSödKultH 12: 5 (1591). Då inträdde een prestman .. ihugkommandes (dvs. erinrande om) thet Samptings marknadt i Strängnäs förhanden var. Staf Markn. 241 (i handl. fr. 1632). Tuneld Geogr. 38 (1741; i Norrtälje).
Anm. till b. Ovan nämnda förb. är svår att skilja från ssgn SAMTINGS-MARKNAD; i ett l. annat av de anförda språkproven kan möjl. ssg föreligga.
c) (†) i uttr. samtings söndag l. måndag l. tisdag, om första söndagen i fastan resp. den följande måndagen osv. Then 22 Februarij Anno 91. Samtingz måndag, woro thesse Effter:ne Edle och wälbördige H(er)rar förordinerat .. til att sittia lagmandz dom i Strängnäs. BtSödKultH 12: 5 (1591); möjl. ssg. Samtingz Tidzdagh såthe för rätta borgemestare och rådh. Därs. 66 (1597); möjl. ssg. Samtings Söndag var (år 1535) i midt. af Februari. G1R 10: Reg. 39 (1887).
Anm. Den allmännare bet. ”för invånarna i flera bygder gemensamt ting” (utan särsk. tanke på tinget i Strängnäs) förekommer enstaka hos Strinnholm Hist. 4: 13 (1852). Samma bet. föreligger äv. i ssgrna SAMTINGS-PLATS o. -STÄLLE Därs. 12.
B (†): SAMTINGES-MARKNAD, se C.
C (numera bl. i skildring av ä. förh.): SAMTINGS-LÖRDAG~20, äv. ~02. om lördagen före första söndagen i fastan. NordKult. 21: 47 (1934). —
-MARKNAD. (samting- 1708. samtinges- 1527 (: samtig(es) marknaden, möjl. dock att läsa samtigx marknaden), 1543—1559. samtings- 1546 osv.) [jfr fsv. samthings marknadher] om marknad som till år 1872 hölls i Strängnäs vid tiden för första söndagen i fastan; jfr samting, sbst.1 (b). OPetri Tb. 156 (1527). ÅbSvUndH LIX. 2: 34 (1914). —
-PLATS, -STÄLLE, se anm. sp. 910. —
-TUNGEL. (†) månmånad (l. möjl. hälft av månmånad) varunder samtingen inföll. Celsius CompEccl. 22 (1689); jfr Rig 1944, s. 144 f. (1932).
Spalt S 909 band 24, 1964