| Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLUMP slum4p, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. (numera i sht i bet. 1) -ar (Dalin Arg. 2: 364 (1734, 1754: bislumparne), Weste (1807; i bet. 1), Strindberg Kamm. 5: 51 (1909; i bet. 2), Auerbach (1913; i bet. 1) osv.), äv. (föga br.) -er (Strindberg HMin. 1: 262 (1905; i bet. 2), Östergren (1941; i bet. 2, angivet ss. sällsynt)).
1) om mängd av ngt; särsk. om (osorterat l. oräknat l. ovägt) parti (se d. o. 3 a) av en vara (som säljes l. köpes efter ungefärlig uppskattning av partiets storlek); äv. om liten, obestämd kvantitet av ngt (i sht om ngt som utgör den sista resten av ngt, t. ex. en vara), sladd (se SLADD, sbst.2 1); äv. om liten kvantitet (utgörande rest) av dryck o. d.: skvätt, slurk o. d.; äv. bildl.; förr äv. om penningsumma. Skähligt war, att .. (hertig Karls) Jabröder bekomme vnderstundom någen slump aff den wildbråd, den de till döden med deres angifwende, i deres herres Näht iaget hadhe. HertCarlSlakt. Aa 3 b (1617). ÅngermDomb. 28/2 1628, fol. 11 (om penningsumma). Mor Bobbi till Maja Lisa. Min vackra Hennes Nåd, kom, köp af mina bär! .. / Det sista slumpen är. Bellman (BellmS) 6: 146 (1790). Gud gifwe att du och jag wiszte hwar man kunde få köpa sig en slump godt namn och rykte! Hagberg Shaksp. 3: 126 (1848). En slump sur mjölk i ett lerskrälle. Benedictsson Ber. 142 (1883). Klädningstyger, Stor slump, nu inkomna à 23 öre aln. SundsvP 1886, nr 70, s. 4. Han vill skänka oss en hel slump härliga, nyfångade bäckforeller. Aronson Byar 165 (1937). — jfr BI-, MJÖL-SLUMP. — särsk. [jfr lt. in ’n slump köpen] i uttr. (köpa l. sälja) i slump, (köpa l. sälja) i parti (se d. o. 3 a slutet), varvid en bl. ungefärlig uppskattning av partiets storlek l. värde göres. Köpa, sälja i slump. Weste (1807). SvHandordb. (1966).
2) om oväntad l. oförutsedd l. oberäknelig tilldragelse l. omständighet som tänkes utgöra orsak till ngt o. som inte kan förklaras ss. beroende på ett lagbundet orsakssammanhang l. en medveten avsikt, tillfällighet, händelse (se d. o. 4). Det var en ren (l. lycklig l. underlig o. d.) slump att vi skulle råkas just där. En olycklig slump gjorde att han kom in i skottlinjen. Lärarena skole .. vnderwijsa theras Åhörare, at Pestilentzia icke kommer aff någhon slump eller händelse. L. Paulinus Gothus Pest. 109 b (1623). Det är ej blott en slump, som i våra Bergsbygder danat Engelbrechtar och deras tappra Stridsmän. Kellgren (SVS) 5: 464 (1790). Det var ingen slump som förde mig till dig. Adlerbeth HorSat. 27 (1814). Där förr du såg naturen / Och blinda slumpars otyg, / Där skall du finna väsen / Af samma art som du! Strindberg Kamm. 5: 51 (1909). Blev .. (prästen) ett offer för trollkarlen Mattias Perssons svartkonst, eller var det rena slumpen att han just efter besöket i Glasnäs sjuknade och aldrig mer tillfrisknade? FoF 1944, s. 156. Selander LevLandsk. 178 (1955). — särsk.
a) i uttr. av en (ren l. pur o. d.) slump, äv. av (ren osv.) slump, i sht förr äv. efter en slump, förr äv. med en slump l. av slumpen, betecknande att ngt beror på en slump l. slumpen. Av en lycklig slump råkade jag få se annonsen. Wij äre så medh en slump födde. LPetri SalWijsh. 2: 2 (1561). Lucidor (SVS) 206 (1672: aff Slumpen). Schück VittA 4: 527 (i handl. fr. 1731: af en pur slump och händelse). Adlerbeth HorSat. 65 (1814: efter). Konungen. .. Wi hafwa lagat så att Hamlet kommer / Och råkar likasom utaf en slump / Ophelia. Hagberg Shaksp. 1: 344 (1847). Du kunde fått köpa ett litet fint hus som jag kommit över av ren slump. Carlsson MinB 52 (1912). Ett mod uppstår inte av en slump. Det är tidens ande, som speglar sig i modets växlingar. Boye Ast. 21 (1931). DN(A) 1964, nr 321, s. 13 (: av en slump).
b) i sg., övergående till att vara en beteckning för tillfälligheterna (”tillfälligheternas spel”) l. det slumpartade ss. en princip som styr skeendet l. ett skeende l. ss. en styrande makt l. ett mer l. mindre personligt fattat väsen o. d. (ersättande det lagbundna orsakssammanhanget l. en styrande vilja o. d.); i sht i best.; jfr FÖRSYN 4, SKICKELSE 4, ÖDE. Den blinda slumpen (l. en blind slump) styr världen. Överlåta l. (över)lämna ngt åt slumpen. Låta slumpen avgöra. Det var slumpen som fogade det så. Gynnad av slumpen. Lita på l. till slumpen. Slumpen ville att vi skulle råkas. Ett slumpens verk. En slumpens skickelse. Ingen slump får werlden styra; / Det wi kalle lyckans yra, / Är et Himlens råd ändå. Dalin Vitt. 3: 30 (c. 1740). Det är slumpen som afgör hvad kort man får, eller huru terningarne falla. Düben Talism. 1: III (1817). O, hvad slumpen ofta leker grymt / Med förhoppningar i detta lifvet! Wennerberg 1: 97 (1881). Slumpens roll vid kampen växterna emellan är .. omisskännelig och dess medverkan till utgången klar. Fennia XLIII. 2: 81 (1921). Genom slumpens ingripande kullkastades .. de sammansvurnas planer (på att mörda Karl II av Engl. 1683). Grimberg VärldH 10: 332 (1941). DN(A) 1964, nr 235, s. 21. — särsk. (†) i uttr. stå på slumpens spel, bero på slumpen, bero på vad slumpen vill. Wecksell DHjort 58 (1862).
c) (numera bl. tillf.) övergående till att beteckna ngt mer l. mindre konkret ss. (helt) beroende av slumpens (se b) skickelser l. tillfälligheternas spel o. d. En slump syns tidens gång och lopp. Nordenflycht (SVS) 1: 351 (1749). (Rättvisan) blef (då lagar missbrukades) et lyck-skott, et sammanlopp af idel händelser, en slump. Gagnerus Stjernhjelm 22 (1776). Livet är kort och osäkert, tänkte han. Livet är en slump. Dum den som tar’t för tungt. Siwertz Sel. 1: 108 (1920).
d) i vissa numera obrukliga uttr.
β) våga på slump, satsa på slumpen, låta slumpen (ensam) avgöra, låta allt bero på slump(en) l. dyl. Stiernhielm Herc. 395 (1658, 1668).
γ) sätta ngt på en blind slump och lycka, låta ngt bero på en blind slump o. tur. 2RARP 12: 15 (1740).
3) i vissa speciella l. utvidgade anv. av 1 o. 2.
a) [jfr dan. o. nor. på (en) slump, lt. up’n slump, på vinst o. förlust] i uttr. på en slump, äv. på slump (jfr 2 d), i uttr. angivande att en vara (ett varuparti) köpes l. säljes i klump utan närmare beräkning av varans osv. storlek l. kvalité o. dyl.; utom i vissa trakter numera i sht allmännare, angivande att ngt göres l. sker skönsmässigt l. ”på måfå” l. ”på en höft” l. ”på vinst o. förlust” l. ”som slumpen vill” o. d. (utan beräkning l. plan l. förtänksamhet o. d.), slumpvis (se d. o. II 2); i uttr. på en slump äv.: omkring, ungefär, på ett ungefär. Hon (dvs. människan) glädes utan skähl och utan skähl bedröfwes, / Hon älskar, hatar, giör och låter på en slump, / Upreser, bryter af, och lemnar ingen stump. ÖB 25 (1712). Livin Kyrk. 50 (1781: köpte på en slump). Omöjligt blifwer att utröna huru många tunnor sill som fångades (under vinterfisket 1843), emedan fiskarena sälja sillen directe ur wadan på slump, efter båtens storlek, utan att mäta den. HSillfBohusl. 169 (1843). — Jaså, .. (negerslavarna) dödde ..? Nå, hur många då på en slump? Nyblom Golfstr. 104 (1911). Han skaffade en tidning, rev på slump ut en annons och klev in i en telefonkiosk. Johnson Kommentar 82 (1929). Knös Theotokas Makt. 178 (1943: en).
b) ss. förled i ssgr, betecknande att ngt göres på måfå l. på ett ungefär.
-ARTAD, p. adj. som liknar l. påminner om en slump l. slumpen; som beror l. synes bero på en slump l. slumpen; ofta ss. adv.; jfr arta V 3 o. -betonad, -mässig samt slumpaktig, slumpig. (Prutning) gör prisbestämningen ojemn och slumpartad. Zedritz 3: 221 (1857). (Den socialistiska historieuppfattningen) ser i historien .. (inte) en serie slumpartade händelser, tillkomna på måfå genom en övernaturlig makts eller gudamänniskors tillfälliga ingripanden i livets spel. Höglund Branting 1: 8 (1928). Hellström Malmros 347 (1931; i pl., om sammanträffanden). Bergstrand SvLäkS 61 (1958; ss. adv.). —
-AVVIKELSE~0200. (i fackspr.) avvikelse (se d. o. I 4 a) beroende på en slump l. slumpen. Husén Psyk. 9 (1954). —
-BETINGAD, p. adj. betingad (se betinga 6) av en slump l. slumpen; jfr -artad. Almquist UpplVeg. 429 (1929). —
(1) -FÄRG. mål. om överbliven oljefärg (som efter förtunning l. dyl. används vid t. ex. grundning). TNCPubl. 42: 95 (1969). —
(2 b) -GENERATOR. (i fackspr.) apparat som avses fungera på samma sätt som slumpen (gm att göra slumpmässiga urval ur ett givet material). DN(A) 1966, nr 55, s. 3. —
(1) -HANDEL. (numera bl. tillf.) handel med varor i slump (jfr parti-handel); förr äv. om avtal om åtagande av arbete med betalning i ett för allt (jfr handel, sbst.2 11 a o. köp 1 slutet); äv. bildl., särsk.: lycklig slump, lyckokast. Björkegren 1324 (1784). Cannelin (1939; äv. bildl.). —
(1) -HANDLARE. (†) person som ägnar sig åt handel med varor i slump; jfr parti-handlare. Dalin Arg. 1: 132 (1733, 1754). —
-HÄNDELSE. händelse orsakad av (l. vars utgång beror på) en slump l. slumpen, slumpartad händelse. 2RARP 15: 174 (1746). Lind (1749; under abendtheur). —
-INFLYTANDE~0200. inflytande som beror på en slump l. slumpen, slumpartat inflytande; jfr -inflytelse. PedT 1949, s. 132. —
(2 b) -INTERVALL-METOD. i sht statist. om metod för studium av frekvens (se d. o. 2) varvid intervallerna mellan de undersökta objekten i materialet väljs ut slumpmässigt. TNCPubl. 49: 73 (1971). —
-KAST. (mera tillf.) särsk. om slumpartat kast (se kast, sbst.4 V) i ngns känsloläge. Högberg Storf. 85 (1915). —
(2 b) -KORT. (i fackspr.) (vid lotteri o. d. använt) slumpmässigt utvalt kort. Expressen 1963, nr 83, s. 10. —
-KÖP.
1) till 1: köp i slump (se slump, sbst.1 1 slutet); äv. om (billigt) köp av (förr äv. pris för) restvara. Lind (1749). WoJ (1891). särsk. (†) i utvidgad anv., i uttr. på slumpköp, mot betalning i ett för allt l. i klump (jfr -vis II 1). VetAH 1776, s. 164.
(2 b) -LAG. i sht statist. för slumpen gällande lag (se lag, sbst.1 5). SkogsvT 1910, Fackupps. s. 244. —
-LIK. som ser ut att vara slumpbetingad, slumpliknande. Lo-Johansson Stat. 1: 49 (1936; om chans). —
-LYCKA. (slump- 1611 osv. slumpe- 1616—1789) (numera i sht i vissa trakter) av en slump l. slumpen beroende lycka (se lycka, sbst.3 3) l. tur, slumpartad lycka l. tur, lyckträff, lycklig slump; förr äv.: slump (jfr lycka, sbst.3 1; äv. motsv. slump, sbst.1 2 b); äv. i uttr. av en slumplycka, av en lycklig slump (förr äv.: av en slump). Slumplyckon, är en oförwarandes och oförmodhat händelse, som elies händer än en tenkt eller sigh föresatt hafuer. Forsius Phys. 32 (1611). (De döda) äre icke hädan farne aff en slumpelycka. Botvidi 24Lijkpr. d 3 b (1618, 1628). Slumpe-lyckan rår i brädspel, kort och tärning. Runius (SVS) 2: 255 (c. 1700). Det får räknas för en slumplycka, när den bästa (glödgningstemperaturen vid härdning av stål) träffas. Rinman JärnH 188 (1782). Okunniga om driffjädrarne till en gerning kunna wi ofta taga medelmåttans slumplycka för snillets segerkraft. JournLTh. 1809, nr 2, s. 3. Östergren (1941; angivet ss. ”landsdelsord”). särsk. (†)
b) i uttr. sätta ngt under ngns fara och slumpelycka, låta ngt bero på ngns med risktagning förenade tur. Isogæus Segersk. 817 (c. 1700).
c) i det tautologiska uttr. händelses slumpelycka, slump, händelse; anträffat bl. i pl. Hamarinus Bielke D 4 a (1647). —
(2 b) -MARGINAL. i sht statist. på slumpen (slumplagarna) beroende marginal (se marginal, sbst. 2 b). Husén Psyk. 9 (1954). —
(2 b) -METOD. i sht statist. metod som bygger på användning av en slumplag l. slumplagarna. SvD(A) 1967, nr 343, s. 6. —
(2 b) -MOMENT. i sht statist. på en slump l. slumpen beroende moment. Dahlberg SjSamh. 2: 219 (1937). —
-MÅL. sport. av en slump tillkommet mål (se mål, sbst.5 4 b slutet). IdrBl. 1924, nr 19, s. 8 (i fråga om bandy). —
-MÄSSIG. som kännetecknas av l. sammanhänger med l. beror på en slump l. slumpen (l. slumpmetoden l. slumpmetoder o. d.), slumpartad, slump-; ofta ss. adv.; jfr -vis III. Söderberg AllvLek. 160 (1912). Ingen sjundeklassare har (vid yrkesval) någon egentlig kännedom om ens en bråkdel av 180 yrken, och valen måste därför bli fladdrigt slumpmässiga. PedT 1958, s. 150. Intervjuobjekten har utvalts slumpmässigt. SvGeogrÅb. 1958, s. 152.
(2 b) -PROCESS. (i sht i fackspr.) slumpmässig process (se process, sbst.1 5). SvD(A) 1965, nr 102, s. 5. —
(3 b) -RÄKNING. (†) räkning som sker på ett ungefär o. d. Warburg Ehrensvärd 318 (i handl. fr. c. 1799). —
(2 b) -SAMPLING. [jfr eng. random sampling] i sht statist. slumpmässigt (med slumpmetod) utförd sampling. PsykPedUppslB 2160 (1946). —
-SKAPAD, p. adj. (numera bl. tillf.) av en slump tillkommen. Atterbom PhilH 440 (1835; om inbillning). —
-SKOTT. (slump- 1807 osv. slumpe- 1665—1738) av en slump avlossat skott; skott som mera av slump än av skicklighet kan träffa l. träffar avsett mål; (i förlitan på en lycklig slump) på måfå avlossat skott; äv. dels i fråga om bollspel: skott skjutet mot mål på sådant sätt, dels bildl.; förr äv.: slump; jfr lycko-skott. Slumpeskott råkar och stundom på måålet. Grubb 206 (1665). Thet som uti Krig giöres utom wist upsåt och syftemåhl, förtienar icke heta någon gärning eller förrättning; sådant är mer en blot händelse och slumpe-skot. Richardson Krigsv. 1: 13 (1738). (Briggen hälsar förföljarna) med sina akterkanoner, båten på högra flygeln tilltygas af ett slumpskott så illa, att den sjunker. Rydberg Frib. 326 (1857). IdrBl. 1925, nr 27, s. 10 (i polospel). Hans tafatta smekningar och plötsliga slumpskott till kyssar. Siwertz JoDr. 81 (1928). Ett tiotal mil från Alger står trupper i vapen mot varandra, ett slumpskott kan tända inbördeskriget. DN(A) 1963, nr 268, s. 8. —
(1) -SUMMA. (i sht i vissa trakter) klumpsumma; äv. [jfr slumpa 1] om låg (klump)summa, struntsumma. Klint (1906). Hellström Storm 289 (1935; i pl., om struntsummor). —
(2 b) -TABELL. i sht statist. vid beräkningar medelst slumpmetod använd tabell, slumptalstabell. Ymer 1963, s. 100. —
(2 b) -TAL. [jfr eng. random number] i sht statist. med slumpmetod (t. ex. medelst slumpgenerator) valt tal. TNCPubl. 28: 21 (1957).
-TALS, adv. (†)
1) till 1: i slumpar (partier), med en slump i taget; äv.: i skvättar, med en skvätt i taget. Lind (1749; under gantz). (Sv.) Slumptals .. (fr.) Par houspillons. Weste (1807). Meurman (1847).
-TYCKE. (numera bl. tillf.) på slumpartat sätt vacklande l. varierande tycke l. åsikt. LBÄ 33—35: 47 (1800). —
(2 b) -VERK. (slump- 1769. slumpe- 1751) (†) om ngt som beror på slumpen l. som åstadkommits gm slumpartade omständigheter, ”slumpens verk”. Annerstedt UUH Bih. 4: 39 (i handl. fr. 1751). Ansen icke Hushålls-Läran som et slumpverk. Fischerström Tal 61 (1769). —
-VIS, sbst., adv. o. adj.; förr äv. -VIST, adv. (slump- 1568 osv. slumpe- 1561—1769. -vis, adv. 1568 osv. -vist, adv. 1864)
I. (†) sbst.; till 2; i uttr. i l. på slumpvis, slumpvis (se II 2). Hende så i slumpewijss att Kong. Götstaffs cancelly scriffuere benembd Wulff råkade .. wara i Råstock. Svart G1 111 (1561). Brenner Dikt. 1: 246 (1711, 1713: på).
II. adv.
1) till 1: i slump (se slump, sbst.1 1 slutet), i parti; förr äv.: för ett pris i ett för allt; jfr -köp 1 slutet. Såsom Bruks-Patronerne skola wilja accordera med Bärgslags-Bonden, at slumpewiis föra all deras Bruks tilwärckning hwart de den wilja hafwa, .. Så (osv.). Stiernman Riksd. 2364 (1720). Harlock (1944).
2) till 2: på ett slumpartat sätt, av en slump (se slump, sbst.1 2 a), händelsevis; på en slump (se slump, sbst.1 3 a), på måfå l. planlöst l. utan (medveten) avsikt l. i förlitan på slumpen o. d. Stiernman Riksd. Bih. 214 (1568). Sedan vi slumpvis språkat om et och annat, råkade min nya Gynnare af en händelse, at påminna sig et bref, som .. varit mig tillägnat. CGLeopold (1775) i 2Saml. 6: 82. Försynen delar ej ut sina gåfwor slumpwis. Hasselroth Campe 108 (1794). Ser man (vid orrjakt) hålan i snön, der fogeln slagit in, bör man icke skjuta slumpvis i hålet. Balck Idr. 2: 67 (1887). Folkmängden samlades ej i det uppsåt, som omnämnes i 10 kap. 7 § strafflagen, utan endast slumpvis och utan dylikt uppsåt. SD(L) 1900, nr 327, s. 3. FoFl. 1965, s. 121 (i fråga om urval för statistisk bearbetning).
III. adj.; till 2: som sker slumpvis (i bet. II 2) l. är beroende av en slump l. slumpen; jfr -mässig. Lindestolpe Matk. 9 (1714). SvGeogrÅb. 1964, s. 61 (om variationer i material för statistisk undersökning). —
B (†): SLUMPE-LYCKA, -SKOTT, -VERK, -VIS, se A.
SLUMPIG, adj. (tillf.) slumpartad, slumpmässig; jfr slumpaktig. Wilhelm Dvärg. 154 (1922; om kastskott vid jakt).
Spalt S 6778 band 27, 1977