Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIAMESISK si1ame4sisk, förr äv. SIAMISK l. SIAMSK, adj.; adv. -T.
som tillhör l. härstammar från l. utmärker l. på annat sätt har samband med Siam (Thailand) l. siameserna. Schouten Siam 47 (1675). Siamesiska språket, huvudspråket i Siam. 2SvUppslB 25: 1008 (1953). — särsk.
a) i uttr. siamesisk katt, (tam)katt (förekommande ss. vild i Siam) kännetecknad av kort, släthårig päls, isabellfärgad kropp samt av ansikte, öron, ben o. svans med svartbrun färg. 4Brehm 3: 96 (1922). Rudenschiöld MHund. 211 (1936).
b) [jfr t. siamesische zwillinge, eng. siamese twins] i uttr. siamesiska tvillingar l. (mera tillf.) bröder l. systrar, (bröder l. systrar som äro) tvillingar vilkas kroppar äro delvis sammanvuxna (urspr. om de två på sin tid världsbekanta tvillingarna Eng o. Chang Bunker från Siam (1811—1874), som voro sammanvuxna med spetsen av bröstbenet); stundom äv. i uttr. siamesisk tvilling resp. broder l. syster, om en av personerna i ett sådant tvillingpar. PT 1850, nr 162, s. 2. De verldsbekanta ”Siamesiske tvillingarne” Eng och Chang Bunker. Hygiea 1876, s. 11. Siamesiska tvillingar uppkommer på samma sätt som enäggstvillingar. DN(A) 1944, nr 146, s. 25. — särsk. oeg. l. bildl. Denne siamesiske broder (dvs. en ”hamnbuse” som envist följde med överallt) växte fast vid min sida. Cygnæus 6: 560 (1851). Ej så sällan anträffas siamesiska tvillingar av (bleka taggsvampen). Cortin SvampHb. 199 (1937). Politiskt sett äro .. (Hitler o. Mussolini) siamesiska tvillingar. GHT 1943, nr 116, s. 11.
c) [jfr b] bildl. (jfr b slutet); dels i pl., om personer l. företeelser: ihopvuxna l. sammanhängande l. lika, dels i sg., om förhållande o. d.: nära, intim, dels ss. adv.: nära, intimt. Siamesiskt hopvuxna som hos knappast någon annan äro i .. (Georg Brandes) kritiker och skald med ett gemensamt blodomlopp av hänförelse och förstånd. OLevertin (1901) hos Söderhjelm Levertin 1: 477. Engström Blandn. 84 (1925; om personer). Socialdemokratien är visserligen gynnsamt ställd genom sitt siamesiska förhållande till fackföreningsrörelsen men likväl beroende av understöd från grupper utanför den egentliga arbetarrörelsen. GHT 1947, nr 97, s. 10.
Spalt S 2100 band 25, 1967